|
2010-11-27. Pingyao, Kina.
Nr 18. Dag 222-234.
Dag 222-226. 11 november 2010 -.
Listan over varldens mest luftfororenade stader domineras av Kina. Nu ar inte Datong, med 1,6 miljoner folk, med pa den men staden har vansinnigt dalig luft. Kineserna harklar sig och spottar mer an nagonsin. Men man kan inte klandra dem. Efter nagra dagar har sa gor man samma sak sjalv. Det finns en hel del kolgruvor i omradet och de verkar vara en stor bov. Men man aker inte till Datong for att andas friskluft. Strax utanfor byn finns tva imponerande sevardheter.
De 252 Yungangrottorna byggdes av turkisktalande buddhister for cirka 1500 ar sedan. Det ar 45 av dem oppna for besok eller en titt fran oppningen. I grottorna finns 51,000 statyer karvade direkt i berget forestallande bland annat djur, tempel och massvis av sma buddha. Nagra av grottorna ar storre och innehaller enorma buddhastatyer. Den storsta 17 meter hog. Jag besoker ocksa det Hangande klostret. Aven det byggt av buddhister for cirka 1500 ar sedan. Ett litet kloster men med spektakulart lage pa en lodrat bergvagg 75 meter over marken.
Distans 0 km.
En av de storre Yungangrottorna. Strax utanfor Datong.
Det Hangande klostret. Strax utanfor Datong.
Dag 227.
Det ar massvis av trafikljus innan jag ar ute ur Datong och hittar vag 208 soderut. Luften ar kass. Vagen ar kass men blir snart battre. Det blir luften ocksa. Det dyker upp berg till hoger men cyklingen ar flack. Det gar tva vagar bredvid varandra och jag valjer den lugnare. Det ar ont om bra taltplatser som vanligt men strax fore Shanyin ser jag ett parti orord mark men det ser misstankt likt ett militart ovningsomrade och jag finner det olampligt att chansa. Man vet ju aldrig vilken ovning som blir morgondagens vackarklocka. Kina har ju karnvapen. Checkar in pa ett trist stalle i den smutsiga staden Shanyin. Gar ut och ater och det blir missforstand vid bestallningen sa jag far totalt 3 ratter. Aven de tva som jag tackade nej till. Hojdmeter 160.
Distans 85 km. Ack 10173 km.
Dag 228.
Kall morgon men sol och vindstilla. Jag lamnar vag 208 och ska pa mindre vagar forsoka ta mig over till vag 209. Det ar skyltat till Shuozhou dar jag tappar vagen men fragar och kommer ratt igen. Det ar varmt och skont nar jag stannar och lagar nudlar. En bil tvarnitar och tre killar vill prata och fota mig. De kommer tillbaka en stund senare med en tjej och sa blir det foto med henne ocksa. Tror ett tag att jag missat avfarten men sa kommer en skylt, Shenchi 13 km. Elva av dessa uppfor till 1600 meter och jag ar inklamd i en lang rad av lastbilar. Checkar in och tar en isdusch. Hojdmeter 570.
Distans 91 km. Ack 10264 km.
Dag 229.
Moln, motvind, kallt och mycket trafik men nedfor. Vagen delar pa sig vid 15 km och trafiken blir normal. Det blaser 8-11 sekundmeter motvind och jag satter pa mig langbyxor. Kuperat men trista vyer. Ater snabbmat i Wuzhai. Hittar vag 209. Fortsatt kuperat. Terassodlingar. Passerar nagon mysig by. En grad varmt. Blir forfoljd av en svart Audi med tonade rutor som ligger 75 meter bakom mig i 5 km. Kanns olustigt. Jag blir ofta forfoljd i staderna av nyfikna kineser men inte pa landsvagen. Svagt utfor i 30 km och vinden mojnar. Lattcyklat. Blir forfoljd igen nu annu langre av en liten rod bil anda in till staden Kelan dar jag blir tagen av Polisen.
De moter mig redan vid infarten och ber mig stiga in i polisbilen for att aka nagonstans som det verkar. De ar vanliga men jag kan ju inte lamna hojen. Sa vi gor upp att jag ska cykla bakom dem in i staden. De kor med blaljusen pa. Tror ett tag att de ska visa mig vilket hotell jag ska bo pa och jag tanker typiskt att man inte far valja det sjalv. Men vi landar pa polisstationen. Jag tror att de vill bjuda pa te. Men de vill se mitt pass och det tar en halvtimma att reda ut fran vilket land jag kommer. De sager att Kelan ar avstangt for utlanningar. Militar zon. De ringer in en tjej som talar engelska och de staller en del fragor. Vad jag heter, nar jag ar fodd och i princip det som star i passet. Samt hur lange jag varit i staden. Jag kom ju nu sager jag. Jag tvingas visa mina bilder jag tagit och maste dessutom radera alla efter Wuzhai dar jag at lunch. Ett tiotal bilder varav tva hade varit skoj att ha kvar.
Jag far inte bo kvar. Jag far inte cykla vidare. Men de ska skjutsa mig till nasta stad 80 km bort. Det ar nu morkt ute och vi lastar in i en modern jeep. Vagen ar stundtals helkass och isig och det intraffar ungefar 10 incidenter dar chaffisen tvarnitar for att inte fara av vagen. Problemet ar att alla kor med helljus och det gar inte att se nagot nar man mots. Vi har bade helljus och blaljus men det blir anda en livsfarlig resa. Finns inget sakerhetsbalte bak. Och poliserna anvander dem inte dar framme. Vi stannar 20 km fore Lanxian dar jag blir avslappt. Vagen ligger helt ode. Det ar morkt ute men lite mansken. Da klammer poliserna till med foljande pa engelska: "Attention please. Bad guys in this area". Sen vander de om och aker hem.
Det ar minus 3 grader men vindstilla och skont. Latt cykling nedfor men bokigt vid moten och helljusen fran lastbilarna. Ser inget da och ar orolig att kora in i nagon stenbumling. Checkar in i Lanxian och brottas med fyra besvarliga killar i receptionen och lite senare aven pa rummet. Hotelldirektoren som luktar sprit vill visa hur allt fungerar innan han ger sig av. Hojdmeter 460.
Distans 102 km. Ack 10366 km.
Dag 230.
Fem i tio knackar hotelldirektoren pa och sager att utcheckning ar 10:00. Okej, ge mig 5 minuter sager jag. Visst svarar han och satter sig pa sangen. Sen blir vi osams. Forst ar han upprord over att jag inte har nagra langbyxor. Kallt ute visar han. Sen vill han bara ner min cykel men han luktar fortfarande sprit och jag misstanker att han vill testa cykeln. Jag tvingas skrika at honom och det tar ett tag innan han ger sig. Jag kor in i city och gommer mig dar det inte ar nagra folk for att nollstalla mina cykeldatorer. Men vips sa ar jag omringad av 15 personer som inspekterar mina ben och cykeln.
Harligt vader och vindstilla i 8 km. Sen motvind. Svagt uppfor i 20 km. Tva lastbilar stannar nar jag fotograferar. Fyra killar kommer utspringande och berattar att jag inte har nagra langbyxor. Nedfor, mindre trafik och battre luft mellan staderna. Mer terassodlingar. Kommer in i staden Fangshan som verkar lugn och tamligen ren men hotellet kor turistpriser for mig vilket antagligen ar dubbelt vad kineserna betalar och jag tycker det blir for dyrt. Kor vidare och hittar efter nagon mil ett enkelt motell for 30 kronor. Hojdmeter 440.
Distans 81 km. Ack 10447 km.
Solen i ansiktet nar man cyklar soderut. Vilket ar skonare an nar vi korde osterut och alltid hade solen pa hoger sida.
Dag 231.
Fantastiskt vader igen. Svanger av vag 209 och kor smavagar upp i bergen. 200 hojdmeter pa 5 km cykling. Sedan nedfor. Nu har jag inga kinatecken pa kartan utan maste fraga efter vagen hela tiden. Svart. Passerar flera korsningar och flera byar. Folk verkligen stirrar nar jag kommer. Nar jag stannar for att fraga om vagen gar en del darifran utan att saga nagot. Annu mer ner i torrt bergslandskap och jag foljer en uttorkad flod. Kommer till en storre stad efter 30 km och jag funderar om jag kan vara framme. Da ser jag en skylt att det ar 28 km kvar.
En kines med varsta kameran kommer springande och fragar om han far fota mig. Visst sager jag. Han ska bara ringa nagra samtal forst. Jag vantar en stund men sen aker jag vidare. En halvtimma senare kommer han igen. Fragar om vi inte kan prata lite och sa borjar han ringa igen. Jag aker vidare. Nu ar vagen storre och bra och det gar nedfor langs en annu storre uttorkad flod. Kineserna ar ju stora fan av dammbyggen, kanske darfor det inte finns nagot vatten. Kommer ner till staden Qikou dar Gula floden rinner. Det ar varmt. Jag letar upp en skylt till byn Lijiashan som ligger 3 km bort och sista biten ar 100 hojdmeter jordstig och jag slapar upp cykeln till en fantastisk by dar folket bor i grottor. Hojdmeter 470.
Distans 61 km. Ack 10508 km.
Gula floden vid Qikou.
Dag 232.
Lijiashan ligger 850 meter over havet och liknar ingenting annat. Byn ar 550 ar gammal och ligger i ett bergsomrade pa en sluttning 100 meter ovanfor Gula floden. Husen ar i 9 vaningar och byggda som grottor direkt i jorden. Det har bott 600 familjer har som mest. Nu ar det bara 40. Och jag ar ensam turist. Det finns inga bilar eller fordon sa det ar tyst och och skont och mycket vackert. Jag far ett eget stort rum eller grotta hos en trevlig familj pa nionde vaningen och serveras samma mat som de ater. Jag stannar tva natter.
Distans 0 km.
Byn Lijiashan.
Dag 233.
Fortsatt fint vader men noll grader nar jag gar ner till Gula floden och tar samma vag tillbaka forbi Qikou och upp langs den uttorkade floden. Ser en skylt mot Lishi efter 15 km och vagen gar stadigt uppfor till 35 km. Det ar ett fantastiskt landskap med djupa dalar och branta bergssidor och overallt ar det spektakular akermark i terassform. Mest majsodlingar. Cyklar igenom flera sma byar. Pa toppen ar jag uppe pa 1450 meter och kor igenom en otack svart tunnel. Sedan nedfor i 18 km hela vagen till staden Lishi.
Det ar lite bokigare att checka in nar man ar sjalv. Och speciellt i den har delen av Kina. Nar jag kommer fram forsoker jag lasa cykeln sa fort jag kan. Jag har ett kodlas och jag vill inte att nagon ska se koden som jag maste stalla in for att kunna lasa. Men jag hinner oftast inte innan det dyker upp en kines i armhalan. Och det sker ungefar samtidigt som nagon annan kines ar framme och drar i mina har pa benen. Det ar inte det att de vill se laskombinationen for att sno cyklen. De ar bara sa infernaliskt nyfikna vad jag haller pa med.
Nar jag ska ta av vaskorna fran cykeln kommer det alltid en sakerhetsvakt fran hotellet som ska hjalpa till. En kille som tror att han kan allt vilket han inte alls kan och sa borjar han slita loss packningen fran cykeln sa att saker nastan gar sonder. I reception jobbar det i normala fall ett gang unga tjejer och de tror i sin tur att det inte kan nagot fast de visst kan. Jag maste trycka upp guideboken i ansiktet pa dem for att fa dem att lasa de kinesiska tecknen dar det star: Jag vill ha ett singelrum. Spanningen slapper nar de upptacker vad jag ar ute efter. Det borde ju inte vara nagon stor skrall att man vill ha ett rum nar man kommer till ett hotell. Priset far jag dem att knappa in pa sina moderna miniraknare. En san dar som man slangt ut bade person och miniraknare redan halv atta pa morgonen ifall nagan anvant den pa kontoret. Den talar. Hojdmeter 870.
Distans 53 km. Ack 10561 km.
Fantastiskt bra cykling mellan Qikou och Lishi.
Dag 234.
Jag har svart att hitta ratt vag ut ur Lishi. De tva forsta jag fragar pekar at fel hall. Men till slut ar jag pa vag 307 osterut och det gar svagt svagt uppfor i en dalgang. En del trafik, mycket bebyggelse och inte speciellt vackert. Vagen blir brantare ju hogre jag kommer och sista biten upp till ett pass pa 1700 meter far jag nastan varmeslag i solen. Svettig stannar jag och rastar en kort stund, klar pa mig och borjar rulla nedfor. Det ar brant i 10 km och jag blir som en isbit inklamd bland langtradare. Det blir moln och ar 9 grader ute. Kan rulla i 30 km innan det blir platt.
Kor igenom staden Fenyang och svanger in pa en mindre vag mot Pingyao. Det ar nu helt flackt och stora akermarker som stundtals ar vattentackta. Det ar dalig luft och dis. Vagen ar bra i 15 km men sen blir det kaos. I 10 km gar det knappt att cykla. Ser ut som om att det varit oversvamning och att det vallt in jord och sten pa vagen som ar mycket ojamn. Kommer till Pingyao nar det borjar skymma och hittar inte ingangen till staden som ar omgiven av murar. Nar jag val kommer in ar det kolsvart och jag maste ta fram en pannlampa. Stromavbrott. Hittar till slut mitt boende som nog ar resans trevligaste. Nu ska jag vila i nagra dagar. Sen ska jag ner till Hua Shan och fjallvandra innan det blir Terrakotta. Hojdmeter 900.
Distans 133 km. Ack 10694 km.
//Magnus Hedström |
