Hem     Jag     Resan     Blogg     Tips     Prylar     Statistik     Länkar     Film     Bilder     Arkiv

2010-07-13. Barnaul, Ryssland.

Nr 7. Dag 75-93.

Dag 75-83
. 17 juni 2010 -.
Fran Kokshetau gor vi en dagsutflykt med buss till sjon Burabay dar det enligt Kazakerna ser ut som i Schweiz. Det gor det sa klart inte men de har gjort i ordning en trevlig promenad langs sjon bredvid kullarna som de kallar berg. Nagra ovanliga klippformationer reser sig i vattnet som ar promenadens hojdpunkt och vandpunkt. Tar ett skont dopp i sjon och springer in pa ett minizoo innan 1,5 timmarsbussen gar tillbaka.



Sjon Burabay nagra mil utanfor Kokshetau, Norra Kazakstan.

Resan till Almaty tar 26 timmar och borjar med buss till Astana, 6 timmar. Vantar halva dagen pa tagstationen. Anvander vara onodigt lyxiga nattagsbiljetter till Almaty, 12 timmar. Det var de enda platser som fanns kvar. Eget rum med dusch och toa. I Almaty bor vi hos Malins kompis Henrik i hans hus en bit utanfor city. Superskont. Visum till Mongoliet fixas smidigt. Almaty ar Kazakstans storsta stad med 1,3 miljoner folk och var landets huvudstad fram till 1997. Staden har ett fantastiskt lage alldeles intill Zailiysky Alatau bergen som toppar dryga 4000 meter. Tyvarr har vi mestadels daligt vader och kan knappt se dem. Besoker city med Panfilovparken och Zenkovkatedralen som ar gul och som gar i samma stuk som St Basil i Moskva. Det ar stadens basta sevardhet. Med hjalp av Henrik sa prickar vi in resans hittills basta mat pa en belgisk restaurang.



Zailiysky Alatau bergen sedda fran Almaty, Kazakstans storsta stad.

Finns inga tagbiljetter tillbaka till Astana sa det blir buss. En stor buss men med for lite sittutrymme. Malin fragar pa busstationen om bussen kommer att ha luftkonditionering och far till svar: Ja sjalvklart, det finns pool och bastu ocksa. Bastu finns det pa alla bussar, det vet vi sedan tidigare. Nu ar vadret inte det basta sa det funkar. Men tjejerna framfor oss har pressat in sina vaskor under satet sa att vi inte far plats med vara fotter. Dessutom sa faller de stolarna till max sa att mina knan nastan krossas. Och tjejen bakom maste till varje pris kila in sina fotter mellan mitt ryggstod och sittdyna sa att jag far dem rakt i avslutet. Jag har suttit battre. Forsta 6 timmarna ar vagen kraterfylld och bussen kranger standigt. Efter 8 timmar exploderar ett backdack och bussen rokfylls ett tag innan chaufforen stannar for byte av dack. Men vagen blir battre och som tur ar tar resan bara 20 timmar.

Astana med 550,000 folk ar Kazakstans nya huvudstad sedan 1997. Nastan allt i centrum ar nybyggd och bestar av en hel del fina byggnader. Vi gor vandringsstraket langs floden Ishim och det ar rent, trevligt och vackert i stralande vader. Bussen tillbaka till Kokshetau tar 6 timmar.
Distans 0 km.



Floden Ishim, mitt i Astana, Kazakstans nya huvudstad.

Dag 84.
Vi lamnar Kokshetau i fint men svalt vader. Kor motorvagen soderut mot Astana. Passerar en lang stracka med nybyggd motorvag som ar avstangd men som vi cyklar pa anda. Harlig asfalt och inga bilar. Landskapet ar lite kulligt och det ar nastan ingen vind vilket antagligen ar valdigt ovanligt har. Checkar in pa motell i Shchuchinsk.

Distans 74 km. Ack 3813 km.
 
Dag 85.
Fortsatter pa motorvagen som nu ar tre filer i vardera riktning samt en ordentlig vagren. Supervind. Vi flyger fram hela dagen pa fin asfalt. Landskapet ar kulligt och pa eftermiddagen en del mindre sjoar och nagot som ser ut som fjallbjorkskog. Kanns som i svenska fjallen. Kartan visar fel distanser sa dagen blir langre an vi tankt oss. Svanger av motorvagen och hittar motell i byn Akkol. Slar bade nytt distansrekord med 145 km och hogsta snitthastighet med 25,70 km/h.
Distans 145 km. Ack 3958 km.
 
Dag 86.
Vi svanger av motorvagen och tar mindre vagar osterut. Vi blir snart jagade och bitna av getingar. Det borjar med bra asfalt i sidvind. Men vagen blir samre och samre och till slut ar det grusvag. Vi lunchar i en liten by dar de har byggt en liten restaurang i en gammal tagvagn. Helmysigt. Efter lunch fortsatter den daliga vagen och vi ar i princip ensamma. Ser en bil i timman. Passerar nagra hastar och kor som ar valdigt nyfikna och en ko biter lite i var packning. Traden tunnar ut under dagen och nar vi ska campa finns inte ett trad att soka skugga under. Men dessvarre tusentals myggor. Jag forsoker laga mat ute med heltackande kladsel forutom ansiktet men det kommer snabbt in 10 mygg medans jag forsoker rora i maten. Vi tar fram mygghattarna.
Distans 112 km. Ack 4070 km.



Jag pa mindre vagar.

Dag 87.
Vaknar tidigt av att det ar tokvarmt i taltet. Forst grusvag men efter ett tag asfalt. Passerar en stor aker som brinner okontrollerat tror vi forst men upptacker tva lokala formagor som verkar halla branden i chakt. Tankte luncha i byn Sileti men det finns ingen restaurang. En kille visar i alla fall vagen till den lokala affaren sa att vi kan kopa vatten. Affaren ar inte oppen men killen hamtar agaren som laser upp at oss. Tala om hala. Halva byn ser sonderbombad ut.

Medan vi fikar sa kommer en tjej och fragar om hon far fota oss. Det gar sa klart bra. Efter ytterligare en stund kommer hon tillbaka och fragar om hon far bjuda pa te. Det gar ocksa bra. Vi drar ivag cyklarna en liten bit in pa deras tomt och de bor i ett hus som ser helt okej ut. Det bjuds pa te inne men jag valjer att vakta cyklarna. Det gar inte for sig att jag star sjalv ute och ut kommer hela tjocka familjen, cirka 10 personer, med fulldukat matbord och staller det precis dar jag ar och sa bjuds det pa te och lunch. Manty, nationalratten som bestar av kottfars med lok och potatis i ett pastaskal. Galet gott.

De pratar gott om en damm i narheten dar man kan bada och vi sager att vi ska nog ta ett dopp innan vi aker. Och vips sa byter hela tjocka familjen om till badklader och hoppar in i bilen och ber oss aka efter. Nagon kilometer bort ligger en damm och stor badvandlig sjo i vackra omgivningar. Sa vi badar tillsammans med dem samt konverserar sa gott det gar. De forsoker fa oss att stanna over natten och vill bjuda pa fisk till kvallsmat men vi kanner att vi behover aka vidare. Sileti, vilket guldstalle.

Nu ar vi sena och vagen blir helkass och vi kommer knappt framat. Malin glommer sin hjalm vid ett stopp och tvingas kora 10 km extra for att hamta upp den. Vi kor stundtals bredvid vagen dar bilar ocksa kort sa att det blivit acceptabel grusvag. Klockan rinner ivag och vi kor de sista 30 km med pannlampor i morker. Vi kommer fram till motellet utanfor Ereymentaw klockan ett pa natten efter drygt 8 timmars effektiv cykling.
Distans 125 km. Ack 4195 km.



Taltning pa stappen. Ont om skugga.

Dag 88.
Vilar pa motellet i Ereymentaw som har utedass samt inget rinnande vatten. Ar ordentligt sliten i nedre delen av laren alldeles ovanfor knaskalarna. Ar pa vag till toan mitt i natten men upptacker att vi ar inlasta sa jag skar upp en vattenflaska pa rummet och loser det lilla problemet i den i stallet.
Distans 0 km.
 
Dag 89.
Nu ar vi ute pa en lite storre vag mellan Astana och Pavlodar men asfalten ar riktigt dalig. Det skakar eller ar sa varmt att asfalten stundtals ar mjuk. Det ar jobbigt och det blaser mot och sidvind. Naturen ar smakullig med en del buskar. Det ar mycket torrt. Pa kvallen slar vi upp taltet bakom nagra buskar 75 meter fran vagen.
Distans 83 km. Ack 4278 km.


Dag 90.
Regnar under natten och nar vi tar ner taltet samt en stund nar vi cyklar. Skon temperatur och den mjuka asfalten ar nu battre. Men e
fter halva dagen blir vagen enormt skakig och det ar inte ens kul. Det ar nu platt cykling utan trad. Folk tutar och vinkar standigt och en man ar sa till sig att han kor ikapp oss med bilen tva ganger och vill fota sig med oss samt att det ska pussas pa kinden. Helt sjukt. Vi svanger av vagen och kor in till Ekibastuz med 130,000 invanare dar vi checkar in i stort rum tillsammans med 32 mygg varav 30 inte finns langre.
Distans 93 km. Ack 4371 km.

Dag 91.
Vila i Ekibastuz.
I Kazakstan finns inte Mcdonalds men ett tag tror jag att jag ska fa en god hamburgare till lunch, men bilden som visar en big mac stammer inte med det som levereras. Far en kottfarsbit i seg ostfralla.
Distans 0 km.

Dag 92.
Fortsatter nordost mot Pavlodar. Hogtryck och inte ett moln pa himlen. Cyklar till och fran pa en gammal vag bredvid vagen dar vi blir helt sjalva. Lite motvind men latt cykling. Platt och torrt. Blir stoppade tva ganger av samma poliser som vill prata och fota oss med mobiltelefon.
Taltar hundra meter fran vagen i en spalje av laga trad. Inga mygg av nagon anledning. Verkligen skont.
Distans 91 km. Ack 4462 km.



Pa vag mot Pavlodar.

Dag 93.
Fortsatt platt och latt cykling i lite medvind. Passerar en skylt dar det star Sputnik 1 km. Det dyker upp en massa forsaljare langs vagen som saljer mangder av farska vattenmeloner och vi koper en klump pa 6 kg som smakar kanon. Kommer in tidigt till Pavlodar och checkar in pa fint hotell. Snart ar vara Kazakstanska visum slut sa nu blir det vila i tva dagar innan vi tar fart in i Ryssland igen och kor mot staden Barnaul i Sibirien.
Distans 59 km. Ack 4521 km.

//Magnus Hedström

 magnushedstrom.com