2013-11-30. Auckland, Nya Zeeland.

Dag 1281. 5 oktober 2013. Lamai Beach, Ko Samui – Sichon.
Jag startar efter lunch från Lamai Beach på Ko Samui, och för att inte bryta några traditioner, alldeles för sent. Dessutom är det motvind och jag pressar på bra för att hinna med färjan klockan 14 blankt. Jag når piren i Nakhon på sekunden medan båten är en timma sen. Nittio minuters båtresa till Don Sak på fastlandet. Jag står nere på bildäck under färden och bevakar cykeln och ser ett mörkt oväder dra in över Ko Samui.

Fortsätter på väg 4142. Vädret är bra och naturen grön. Kommer ut på den större vägen 401 och det är grym medvind vilket jag behöver för att undvika mörkercykling. Jag blir jagad av flera hundar och till slut lackar jag ur och kastar sten efter dem. Det blir en mil mörkercykling fram till Sichon där jag tänkt bo. Det första hotellet känns inte bra. Det andra är fullt. Det tredje hittar jag inte. Det fjärde är för dyrt och även det femte men ägarkillen är också cyklist och ger mig halva priset. Vilket ändå inte är speciellt billigt för en risig bungalow. Fasaden är trasig och rötter tittar in genom hål på flera ställen. Inredningen är i alla fall modern och läget 100 meter från beachen 5 km utanför Sichon centrum. Höjdmeter 210.
Distans 75 km. Ack 24672 km.

Dag 1282. Sichon – Nakhon Si Thammarath.
Jag cyklar tillbaka till Sichon och fortsätter söderut på väg 401. Nu blåser det mindre och är sidvind. Jag vill komma fram tidigt till nästa stad för att besöka ett tempel men får punktering av en 3 cm lång spik som ger hål på båda sidorna av slangen. Lagar under ett tak alldeles vid havet och är glad att jag alltid är noga med att ha allt packat tätt tillsammans och säkrat då jag får besök av en sliten kille som är nyfiken och klämmer på allt. Passar på att smörja kedjan när cykeln ändå trilskas. Moskeer börjar bli allt vanligare längs vägen. Väl i Nakhon Si Thammarath väljer jag första hotell jag ser även om det är lite dyrt för att hinna till templet innan det stänger. Men när jag checkat in börjar det precis att regna så jag tappar upp ett varmt badkar istället. Höjdmeter 50.
Distans 72 km. Ack 24744 km.

Dag 1283. Nakhon Si Thammarath – Phatthalung.
På morgonen hoppar jag på en motorcykeltaxi till Wat Phra Mahathat Woramahawihan i Nakhon Si Thammarat som är ett renoverat buddhistiskt tempel från 1200-talet med bland annat en 78 meter hög chedi omgiven av 173 mindre chedis. Absolut en trevlig sevärdhet. Jag ser inga andra västerländska turister i staden och thailändarna reagerar när de ser mig samt att barnen nästan ramlar omkull av förvåning. Väljer väg 403 mot sydväst och det är motvind i 40 km samt lite regn. Svänger in på väg 41 mot sydöst och det blir byig medvind. Just som jag fått upp farten kommer en plastpåse flygande i vinddraget från en lastbil och trasslar in sig i min nyoljade kedja och kassett vilket tar en stund att få bort. Ser inte så mycket av landskapet då det oftast är träd längs vägen. Letar upp ett enkelt hotell i Phatthalung.

Tjejerna har rest tillbaka till Kuala Lumpur i Malaysia med båt och buss men dessvärre blivit rånade. Det är ofta strul i Thailand när man bokar resor genom en resebyrå och den här gången likaså. Upplägget var ytterst märkligt då de fick gå på bussen redan före båtresan från Ko Samui till fastlandet. Medan de tillbringade båtresan på övre däck verkar det som om något gått igenom bussens alla väskor på nedre däck. En person upptäcker att något saknas i sin packning vid ett senare bussbyte varpå alla bussens passagerare kollar sina sina väskor och upptäcker att någon rotat omkring. Olyas mamma hade aningen orutinerat lite pengar i sin packning och de var såklart borta samt att Olya blev av med en kniv. Jag gissar att dessa transporter av turister ofta är maffiastyrda. Det är bättre att resa på egen hand i Thailand utan inblandning av lokala researrangörer. Höjdmeter 130.
Distans 112 km. Ack 24856 km.

Dag 1284. Phatthalung – Satun.
En lång dag väntar och jag cyklar ner halvtidigt till närmaste Seven Eleven och äter frukost. När jag pumpar däcken som jag gör varje morgon får jag ventilen från bakdäcket i handen när jag ska ta loss pumpen. Det är något jag bävat för ända sedan jag såg den senaste leveransen av slangar. Metallventilen är utbytt mot en ren gummivariant. Alla gummiprylar i min packning har gått sönder tämligen fort. Lagar och cyklar väg 4 söderut i bra vind. Passerar tre poliskontroller där snutarna undrar vart jag är på väg. Jag svarar Satun vilket är okej. Längst ner i södra Thailand ligger fyra provinser som klassas som oroliga där det varit lite dålig stämning mellan separatister och regeringsstyrkor. Svenska, Engelska och Amerikanska UD avråder från resor även om det inte har inträffat något i år. Separatisterna vill bilda en egen stat i en mycket gammal konflikt.

Det ser ut att vara ko-marknad på gång i området då jag ser flera pickuper med en ko på flaket. Det har jag knappt sett tidigare och nu ser jag nästan 10 på kort tid. Svänger sydväst in på väg 406 och kommer ut ur den ej rekommenderade zonen efter några timmar. Vädret är regn och motvind under eftermiddagen och jag börjar känna mig riktigt tung i benen. Vad jag inte noterar är att vägen lutar mycket svagt uppför i några mil. Sista 35 km till Satun går som en dans. Regnet slutar, vinden vänder och det är mycket nedför.

Naturen är nu lite roligare med en del kalkstensklippor. Byarna jag passerar är muslimska. Tjejerna bär slöja och killarna har roliga mössor. Hittar bra hotell i Satun med utsikt över flod, berg och palmer från våning 6. Det sista jag gjorde igår var att skicka ett testamente till mor och far med lite information om hur jag vill bli begravd ifall det skulle hända något i den turbulenta zonen. Det var nog inte helt lyckat för nu läser jag på mejlen att mamma gått och tänkt på det där halva dagen. Höjdmeter 280.
Distans 140 km. Ack 24996 km.

Dag 1285. Satun (Thailand) – Alor Setar (Malaysia).
Jag ska till Kuala Perlis i Malaysia dit det är 20 km fågelvägen. På fastlandet här ute vid västkusten finns ingen gränsövergång som är öppen för turister och det är båt som gäller. Från Satun är det 10 km ner till piren i Tammalang och jag kommer såklart iväg alldeles för sent. Svettig försöker jag köpa biljett med direktbåten men dessa säljs inte i biljettluckan utan på piren. När jag går igenom passkontrollen ut på pir 3 har totalt 4 personer sagt att båten ska gå 09:30. Klockan 09:30 får jag besked om att det inte går någon direktbåt. Samtidigt ska båten till Langkawi avgå från pir 2. Jag rusar tillbaka ut genom passkontrollen, köper biljett, tar mig tillbaka ut till rätt båt, lastar på hojen och kliver ombord i sista sekund. Nittio minuter båt till ön Langkawi i Malaysia.

Jag köper ny biljett till Kuala Perlis men glömmer dessvärre bort att ställa om klockan en timma och tycker att jag har gott om tid. Strosar omkring bland taxfreebutiker med hojen och shoppar en daim-påse innan jag plötsligt kommer på tidsskillnaden. Då är det bara minuter kvar till avgång. Springer ut på piren med cykeln och ser att landgången är kvar. Kastar upp hojen på fören och gör sedan en entre av klass. De få trappstegen ner till sittplatserna är utslitna, glashala och lutar dessutom fel samt att mina dojor är av den sämre varianten så jag kommer flygande ner på däck med en cykelväska i vardera handen och landar på golvet mitt framför salongens enda platt-teve. Tur man är uppvärmd. Båt en timma till Kuala Perlis på Malaysias fastland.

Jag har ingen karta över Malaysia men väljer en väg söderut precis vid havet. Vädret är klarblå himmel och det är fantastiskt vackert med vattendränkta risfält i öst och grönt hav i väst samt vajande palmer, fiskebåtar och halvmeterlånga ödlor i diket. Folk hälsar mig välkommen till Malaysia, hjälper till med vägen samt nämner att Thailand är livsfarligt. Kör en större trafikerad väg sista biten in till Alor Setar. Jag har enorma problem med orienteringen vilket efter en stund visar sig bero på att stadens 165 meter höga TV-torn har placerats fel i guidebokens stadskarta. Jag har inte pengar nog att betala en hotellnatt kontant och får inte checka in utan att besöka en bankomat först. I Thailand hade det inte varit något problem alls men det är det här. Till slut landar jag på ett bra ställe och de låter mig parkera cykeln bredvid receptionen. Beställer Room Service två portioner Fish and chips och milkshake vilket känns överdrivet lyxigt. Höjdmeter 20.
Distans 66 km. Ack 25062 km.

Dag 1286. Alor Setar – George Town.
Fortsätter söderut på väg 1. Vädret är kanon igen men åkrarna fulla av vatten vilket vittnar om en hel del regn även här. Vägen skiljer sig mycket mot Thailand. Den skiftar hela tiden i bredd. Ibland är det två plus två filer samt egen fil för motorcyklar där jag kan cykla. Ibland är det bara två filer utan vägren. Trots att det är den största vägen förutom motorvägen så är det ständiga trafiklysen att stanna vid. Trafiken är tät med höga farter och många motorcyklar kör om väldigt nära. Det finns ingen marginal att vingla på och när asfalten blir dålig kan jag inte köra runt hindren utan måste bromsa.

Ser en McDonald’s efter halva dagen men det finns ingenstans att parkera cykeln så att jag har den under uppsikt. Tar istället med den in i ett shoppingkomplex och blir inte upptäckt av vakterna förrän mina burgare är klara och då blir jag utslängd. Följer väg 1 hela dagen till Butterworth. Susar fram längs kusten i bra vind på väg till hamnen och tycker att det går grymt fort när några racer-hojar passerar i nästan dubbel fart. Färja 20 minuter till George Town på ön Penang i Malacka-sundet. Möter Olya på angiven plats och knatar iväg till hotell Star Lodge som hon rekat under dagen efter att hon flugit från Kuala Lumpur för 100 kr. Höjdmeter 180.
Distans 99 km. Ack 25161 km.

Dag 1287-1309. George Town.
Det bor 740,000 folk i George Town och byn känns rätt redan från början. För många år sedan lockade Penang med Ferringhi Beach på norra delen av ön men den beachen är rätt medioker. Sedan 2008 är George Towns historiska del med på Unescos lista och det har ju varit så under resan att de städer som är Unesco-klassade har varit väldigt bra. Pingyao och Lijiang i Kina, Hoi An i Vietnam, Luang Prabang i Laos, Ayutthaya och Sukhothai i Thailand. Gamla stan har fantastiskt trevlig arkitektur med gamla byggnader och smala gränder. Här finns både Little India och Chinatown.

Staden kallas Asiens mathuvudstad. Utbudet är enormt framförallt i så kallade Hawker Centres som är utomhuskomplex fulla med enskilda små matstånd där det lagas billiga rätter. Vi testar flera av dem och kvaliteten är överlag okej men det tar tid att hitta några favoriter. Dessvärre är portionerna små och jag behöver ofta beställa två vilket gör att priset blir detsamma som på en vanlig restaurang där det också finns aircon. Men upplägget är trevligt och man kan variera mellan kinesisk hawkers food, indiska restauranger och McDonald’s. Den sistnämnda har den fördelen att det är rökförbud vilket är ett gissel på alla andra restauranger.

Möjligen är stadens nya dragplåster även det bästa. I gamla stan finns sedan några år ett fett utbud av gatukonst. Den finns i lite olika varianter men en artist från Litauen har målat olika motiv direkt på husens fasader. Han har gjort det kul och grymt bra. Några av målningarna är enorma och andra är en blandning av målning och olika objekt till exempel en cykel eller motorcykel som står längs en fasad medan förarna är målade på väggen. Horder av turister åker cykelriksha dagarna i ända mellan de olika konstverken.

När vi kom till George Town var det två veckor kvar tills vi skulle flyga till Nya Zeeland. När vi började gräva i ansökningsproceduren om visum visade det sig att den är aningen osmidig. Vi hade hoppats på att kunna ansöka i Kuala Lumpur eller Singapore men reglerna säger att jag ska söka i London och Olya i Moskva. Efter en del korresponderande fick vi alla fall skicka en ansökan för två personer till London. Den blev på 104 sidor och besked om visum ska ta en månad. Nu har vi avbokat flygen till Nya Zeeland i väntan på besked. Dessutom behövde Olya förlänga sitt malaysiska visum vilket slutade i en halvkrasch.

Kontoret i Georgetown är omtalat bra men när vi kommer dit har de flyttat till Butterworth. Väl där låter det länge som om hon skall få 30 nya dagar men när allt är klart står det 8 extra dagar i passet eftersom visumet gäller från den dagen man ansöker. Vi tycker att det hade varit bra om vi blivit upplysta om detta men i den diskussion som då uppstår informerar tjänstemannen oss att: ”resa är inget motiv till visum” och ”vi vill inte ha turister i Malaysia”. Imorgon börjar vi dra oss mot Kuala Lumpur.
Distans 0 km.

//Magnus Hedström

2013-11-14. Kuala Lumpur, Malaysia.

Dag 1270. 24 september 2013. Hua Hin – Prachuap Khiri Khan.
Jag plockar upp biltäta väg 4 söderut och det är sidvind. Har bra fart när jag upptäcker två hundar komma som kanonkulor bakom mig. Det blir lite komiskt när en kille som står och väntar på bussen hamnar mitt emellan mig och hundarna. Hans blick blir ytterst allvarlig när han uppfattar situationen och snabbt plockar upp en större sten vilket får hundarna att med blixtens hastighet sprinta rakt ner i diket och försvinna. Jag vill tacka för hjälpen men killens radar har låst sig på hundarna. Det finns inga Seven Eleven så jag stannar på en rastplats och lagar nudlar under en kort regnskur. Vid 70 km blir jag omkörd av en cyklist från Filippinerna. Han säger att han tyckte att han hade mycket packning tills han såg mig. Han har bara en väska bak som ser ut att väga mellan 5-10 kg och han försöker sova gratis på polisstationerna för att spara pengar. Letar upp Maggie Homestay i Prachuap Khiri Khan som är mysigt och med vänligt folk men med massor av mygg. Höjdmeter 120.
Distans 95 km. Ack 24112 km.

Dag 1271. Prachuap Khiri Khan – Hat Bang Saphan Yai.
Jag inleder dagen med frukost på Prachuap Khiri Khans strand. Knallar sedan upp på Khao Chong Krajok vilket är en bergskulle med ett litet tempel på toppen. Templet är trist men vyerna fina även om det är moln. Jag ser bland annat in i Burma som börjar 11 km bort. Här är Thailands smalaste landremsa. Kullen kryllar av makaker som kan vara aggressiva. Jag har med mig en käpp och slipper problem. Underhållningen består i att det finns gott om hundar också. Det blir en liten fajt mellan en hund och 20 makaker där hunden är mest stöddig. Den kastar sig rakt in i flocken med apor och har då aningen otur när en liten apa hamnar under hunden och biter den i benet. De flesta flyr dock för livet utom den största hanen som sitter kvar ett tag och visar tänderna. Till slut flyr även han in bland träden.

Killen som sköter Maggie Homestay är också cyklist och vill tipsa om lite udda vägar. Kanonbra källa men det är en sån där person som det tar två minuter för att berätta att jag ska cykla rakt på i en korsning. Jag kommer iväg ganska sent och följer hans vägbeskrivning. Korsar ett flygfält på militärt område där jag också registrerar mitt pass. Följer en liten väg längs en järnväg innan jag kommer ut till väg 4 igen. Efter några mil lätt kuperat svänger jag av vid Thap Sakae ner mot havet. Kalasväg längs kusten med vajande palmer och tyst förutom några argsinta hundar. Strax före Ban Krut ser jag ett vackert tempel på en kulle som jag stannar och besöker. Det är det buddhistiska Wat Tang Sai Temple. Cyklar längs strandkanten sista biten in till Bang Saphan Yai och det hinner bli mörkt innan jag hittar ett hotell. Höjdmeter 270.
Distans 96 km. Ack 24208 km.

Dag 1272. Hat Bang Saphan Yai – Chumphon.
Jag har tänkt att cykla en mindre väg utmed havet. Snurrar runt och letar ett tag men hittar inte på den. Efter 9 km är jag tillbaka vid hotellet igen. Gör ett nytt försök och nu går det bättre. Möter en lokal cyklist med två apor på hojen. Kanonbild tänker jag. Vänder om och jagar ifatt honom för att upptäcka att aporna är fastknutna i cykeln. Vädret är bra och vägen går nära havet men det är mycket skog och jag ser sällan vattnet. Det är dock grönt och fint med gröna palmer. Asfalten däremot är skakig och lite jobbig att cykla på. Det är kuperat och efter varje nedförsbacke är det en kant upp på en liten bro så jag kan aldrig behålla farten och gratisrulla. Stannar och rastar vid en kiosk när två killar som hänger där bjuder in mig på snack och whisky. De kan ingen engelska men vill ändå väldigt gärna att jag gör dem sällskap.

Efter 80 km går vägen en kort bit alldeles intill havet. Beachen är smal och inte speciellt inbjudande men vattnet lyser vackert grönt. Vägen lämnar kusten sista milen in till staden Chumphon. Jag hittar varken det tänkte hotellet eller restaurangen men det finns gott om alternativ. Från Chumphon kan man åka båt ut till paradisön Ko Tao norr om Ko Samui. Olya och company har tagit sig till just Ko Samui idag men haft en del strul med att komma in i Thailand då de var tvungna att ha biljetter ut ur landet för att få visum. Att de har flygbiljetter från Kuala Lumpur i Malaysia om 10 dagar räckte inte. Så de fick i all hast, då de delade en minibuss med andra, köpa falska bussbiljetter ut ur Thailand för en hundring var. Det gjorde susen och de lyckades till slut ta sig till Ko Samui där det är tänkt att jag ska ansluta snart. Höjdmeter 530.
Distans 113 km. Ack 24321 km.

Dag 1273. Chumphon – Chaiya.
Startar tidigt för att kunna ta mig till Ko Samui på två dagar. Nu har vägen bytt namn till 41. Det är kraftig sidvind som jag har nytta av. När vägen svänger lite höger blir det tung motvind men när den svänger lite vänster kan jag cykla i 30 knyck. Plötsligt upptäcker jag en enorm hund i storlek liten häst på andra sidan vägen som sätter högsta fart efter mig. Jag hinner precis tänka att nu blir jag uppäten när det rasslar till i en kedja som den är fastsurrad i. De största hundarna springer ifatt mig även om jag kör 35 km/h så det gäller att snabbt överväga om jag ska trycka pedalerna i botten eller tvärnita. Stannar jag tappar de intresset. Jag har också upptäckt att det bara är hanhundar som jagar mig. Honorna verkar mest förvånade när jag passerar, dom undrar väl om det är något som går att shoppa.

Vägen kantas av träd och jag ser inte mycket av landskapet förutom efter någon enstaka backe. Det finns boende efter 10 mil men jag vill köra längre. Beslutar mig för att stanna på första ställe efter 13 mil. Fint väder och behaglig cykling på seneftermiddagen. Hittar ett helt nytt motell utanför Chaiya efter 156 km samtidigt som det blir mörkt. Cykeldatorn visar snittfart 22,6 km/h. Numera snittar jag ofta över 20 km/h vilket förutom lite bättre ben och mindre packning till stor del beror på att däcken är rejält slitna och ser ut som slicks. Vägarna i Thailand är också bra. Höjdmeter 380.
Distans 156 km. Ack 24477 km.

Dag 1274. Chaiya – Lamai Beach, Ko Samui.
Startar klockan 07:00 i bra väder och det är rejält skönt att cykla så tidigt. Fortsätter i några mil på väg 41 och svänger sedan av mot öst och Surat Thani. Det är skyltat Ko Samui runt Surat Thani men jag väljer att köra igenom staden. På andra sidan kommer jag ut på väg 401. Det är kraftig medvind och jag kan med lite vilja hålla 40 rabarber. Sista biten till piren i Don Sak är norrut på väg 4142. Jag hinner med 13:00-båten precis och har då gjort 10 mil. Överfarten tar 90 minuter. Båten lägger till i staden Nathon på Ko Samuis västra sida. Jag korsar ön bland mycket motorcyklar till Lamai Beach på den östra sidan. Trots en hel del trafik är det behaglig cykling. Öar har ofta en skön atmosfär. Olya möter upp ute vid vägen och vi släpar cykeln över en brant kulle till ett hus som brudarna har hyrt precis vid stranden. Jag bjuds på hemlagad potatis och kycklingsoppa och det smakar löjligt gott. Höjdmeter 270.
Distans 120 km. Ack 24597 km.

Dag 1275-1280. Lamai Beach, Ko Samui.
Det är mitt fjärde besök på Ko Samui men det är första gången som jag inte bor på Chaweng Beach som är den största orten. Lamai är tvåa men klart mindre. Ko Samui är ju vansinnigt populärt både bland charterturister och ryggsäcksfolket. Bästa tid ska vara februari till april men ön funkar året runt. Jag tycker inte att badet håller speciellt hög klass. På Lamais södra ände där vi bor är stranden starkt eroderad och det är nästan ett stup sista biten ner till vattnet. Nu i monsun-tider är havet grumligt och vissa dagar även smutsigt. Vi bor riktigt bra i ett rymligt hus med kök. Olyas mor och väninna tröttnade ganska snabbt på den asiatiska maten och lagar helst själva. Vilket passar även mig bra med lite variation. Tjejerna badar i timmar, åker på utflykter och försöker slå rekord i shopping medan jag i huvudsak tar det lugnt med bok och wifi. Nu ska jag tillbaka till fastlandet och fortsätta söderut. Tjejerna reser med buss och nästa gång vi ses blir i Malaysia.
Distans 0 km.

//Magnus Hedström

2013-10-31. Georgetown, Malaysia.

Dag 1260. 14 september 2013. Sukhothai – Bueng Na Rang.
Jag hade en plan att cykla 80 km sydväst till Kamphaeng Phet och kolla in historiska parken där men nu har jag sett tempel så att det räcker för stunden. Packar cykeln i rekordfart på en mygg-tät innergård och väljer väg 12 österut istället. Det regnar lätt i början men det är stark medvind. Utmed vägen är det vattendränkta risfält. Det är lördag och trafiken är ofta lite annorlunda på helgerna. En del folk skriker efter mig och mer fordon far förbi i höga farter. Passerar utanför Phitsanulok där jag ser skyltar till möbelvaruhuset Idea. Svänger in på väg 117 söderut och det blir stark sidvind länge men himlen mörknar och det blir både regn och motvind på kvällen. Det är ont om boende och jag börjar tänka tält eller om jag ska fortsätta till nästa stad vilket innebär 190 km idag. Plötsligt dyker det upp ett typiskt thailändskt hotell i marknivå med rosa inredning och med naken tjej på väggen. Höjdmeter 50.
Distans 138 km. Ack 23489 km.

Dag 1261. Bueng Na Rang – Chainat.
Fortsätter söderut på väg 117 i lätt motvind. Det är dags att smörja kedjan igen efter regnet igår men det tar emot då cykeln brukar gå sönder strax efter. Jag smörjer vid 30 km och vid 35 km smäller en eker bak. Stannar bakom Seven Eleven och lagar. Det tar en timma och jag är helt slut efteråt av värmen då det inte fläktar alls när jag står still. Passerar Nakhon Sawan och är tillbaka på väg 1 igen. Nu är det bred väg, mycket trafik och hög ljudnivå. Törs inte chansa på att det finns boende längs vägen så jag svänger av mot Chainat vilket är lite längre men betydligt lugnare väg. Snurrar omkring länge i city innan jag hittar ett riktigt bra rum vid busstationen. Höjdmeter 100.
Distans 112 km. Ack 23601 km.

Dag 1262. Chainat – Ayutthaya.
Väljer till en början väg 311 längs Chao Praya River. Floden som också rinner genom Bangkok börjar här och det är skyltat som en sevärdhet. Jag stannar för att fota en sidokanal med omgivande risfält när en fin bil stannar bredvid mig och en tjej tittar ut för att snacka. Hon jobbar tydligen på immigrationsmyndigheten och vill bjuda hem mig till hennes hus som ska ligga i vackra omgivningar. Det vore säkert intressant men nu vill jag till Bangkok och även om huset varit längs vägen så hade jag nog inte chansat med ett besök. Man vet ju aldrig hur många bröder hon har som eventuellt väntar på att hyra mina prylar utan betalning. Stannar vid första Seven Eleven för att köpa frukost. När jag ska gå in i butiken kommer en kille och ställer sig precis bredvid cykeln. Det är bara han och jag där och en lite märklig plats att stå på tycker jag så jag fortsätter till nästa affär som visar sig ligga 100 meter bort.

Efter ett par mil är jag ute på stora vägen igen som nu heter 32. Passerar igenom staden Singburi. Det är lätt motvind fram till 80 km sedan blir det kraftig medvind och det går fort. Jag känner mig sliten och rastar varje 15 km. När jag ska handla mat på Seven Eleven säger ett gäng slitna personer till mig att vara försiktig då det finns oärligt folk i krokarna. Mina varningsklockar går igång direkt och jag bestämmer mig för att inte lämna hojen förrän nämnda personer åkt därifrån. Vilket visar sig ta en stund då de kommer fram och säger hejdå tre gånger innan de drar iväg i en pick-up. Trampar hårt för att hålla ett oväder bakom mig fram till Ayutthaya där jag väljer samma hotell och restaurang som när vi var här i juni. Riktigt bra rum och Tony’s Place gör kyckling sötsur galet gott. I alla fall efter en lång cykeldag. Höjdmeter 80.
Distans 133 km. Ack 23734 km.

Dag 1263. Ayutthaya – Bangkok.
För tre månader sedan cyklade jag samma sträcka men i motsatt riktning. Det var första cykeldagen efter uppehållet i Indien och Nepal och jag höll nästan på att duka under. Dagens etapp tar lite drygt 4 timmar effektiv cykeltid och det är jobbigt nu också då benen är möra och det är varmt. Jag börjar på väg 32 och följer sedan väg 1 in i Bangkok. Det är massor av filer och tät trafik. De sista två milen kryper trafiken fram och jag kryssar mellan bilar och bussar tillsammans med mängder av motorcyklister. Når National Stadium och följer sedan Sukhumvit Road till mitt hotell vid Skytrain Station Nana. Vevarmarna har glappat de senaste dagarna så jag checkar in, duschar, tvättar hojen och cyklar iväg till Amarin Plaza där jag brukar serva cykeln. Som vanligt tycker servicekillen att det mesta ser slitet ut och vill uppdatera grejerna vilket han lovar fixa inom några dagar. Höjdmeter 85.
Distans 80 km. Ack 23814 km.

Dag 1264-1266. Bangkok.
Det blir tre lata dagar i Bangkok där jag förutom att läsa bok och äta köper en guidebok till Malaysia. Vilket passar perfekt då Olya med sin mor och väninna precis anlänt Kuala Lumpur och jag kan bistå med lite hjälp. Hotellet har pool men jag är inte sugen att bada även om jag har längtat efter poolen nästan varje dag när det har varit för varmt. Cykeln får nytt vevlager, nya kransar och ny kedja. Samma som jag bytte för 3500 km sedan. De lyckas dessutom fixa till mitt skumpande bakhjul genom att spruta in tvål i däcket så att det intar rätt form. Smart.
Distans 0 km.

Dag 1267. Bangkok – Samut Songkhram.
Jag har tänkt att ta mig ut ur Bangkok söderut och cyklar mot Rama 3 Road och letar efter en stor bro över Chao Praya River. Jag kör lite fel och hamnar 40 meter under bron. Vad jag inte vet är att jag dessutom har kommit till fel bro. Jag befinner mig vid Bhumibol Bridge men hade tänkt att cykla Rama 4-bron 2 km väst. Jag cyklar tillbaka och letar upp vägen som leder till fel bro. Det är egentligen en dubbelbro då Chao Praya River måste passeras två gånger. Trevliga vyer över Bangkok men kraftig vind. När jag är på väg ner för den andra bron ser jag en ännu större tredje bro en bit fram. Jag är lite förvånad att man får cykla här och när jag kommer fram till början av den tredje bron så blir det betalväg och stopp för cyklister.

Jag frågar trafikpolisen vart man kan cykla men hans engelska är inte på topp och det slutar med att han vill skjutsa mig över bron. Jag vill helst cykla men alternativet verkar vara att cykla tillbaka över dubbelbron och börja leta efter andra vägar vilket troligen skulle ta resten av dagen. Dessutom så vet jag inte att jag har cyklat fel bro och det kanske är betalväg på rätt bro också. Jag slänger upp grejerna på flaket och iväg vi far. Det är inte lite skönt att sitta i en mjuk stol i svalkande luftkonditionering ett tag. Resa med bil verkar vara grejen. På andra sidan bron är det betalväg i ytterligare en bit så fusket blir totalt cirka 15 km. Jag blir avsläppt i början av väg 35. Det är väldigt mycket trafik och ganska smutsigt på vägrenen med grus och skräp. Passerar Samut Sakhon och bestämmer mig sedan för att åka in i Samut Songkhram och leta hotell. Rörigt ställe och risiga hotell men billigt. Höjdmeter 120.
Distans 81 km. Ack 23895 km.

Dag 1268. Samut Songkhram – Hua Hin.
Efter 10 km på väg 35 svänger jag in på en mindre väg skyltat badorten Cha-am. Mycket fin väg med svepande kurvor och gles trafik. Cyklar flera broar över floder som rinner ut i Thailand-bukten där fiskebåtar ligger och skvalpar. Vägen kantas av ständiga utsiktspunkter med trevliga vyer över det platta landskapet. Marken består av stora grunda bassänger med eller utan vatten. Vissa är bara torkad lera. Jag tror först, när jag ser torkad fisk längs vägen, att det är fiskeodlingar men skyltar upplyser om att det utvinns havssalt. Något salt ser jag inte men processen kanske inte fungerar under regnperioden. Efter 90 km fin cykling blir det trafikerad väg 4 från Cha-am till Hua Hin. Jag har tänkt att svänga vänster mitt i city vid stadens klocktorn men lyckas märkligt nog missa det och kör lite för långt. När jag kommer tillbaka upptäcker jag att någon smällt upp en 5 meter hög skylt på drottningen mitt framför klocktornet. Checkar in på Tong-Mee House som är mycket bra. Höjdmeter 90.
Distans 122 km. Ack 24017 km.

Dag 1269. Hua Hin.
Hua Hin med 99,000 folk är en av Thailands stora badorter. Jag har varit här förut och även om beachen inte är en av de bättre och det är ont om sevärdheter så kan man utan problem slå ihjäl nån vecka här. Det finns det inte tid för nu men min plan var att ta en vilodag om vädret är dåligt. Jag blir glad när jag vaknar på morgonen och regnet öser ner. Spenderar dagen på rummet. På kvällen, när jag tar en genväg hem från Burger King, råkar jag passera områdets bargata med en handfull musikdunkande semi-öppna lokaler med runt 10 lättklädda thailändskor i varje. Dansande och minglande med varandra utan några västerländska turister. Sällan har jag känt mig så uttittad. Imorgon fortsätter resan söderut. Planen är att försöka sammanstråla med Olya någonstans inom en vecka eller två.
Distans 0 km.

//Magnus Hedström