2012-01-27. Hanoi, Vietnam.

Dag 647-651. 10 januari 2012 -. Nanning.
Vila i Nanning. Det fanns inga intressanta sevärdheter i staden när vi var här i november och det har inte dykt upp några nya nu heller. De turister som bor här sitter i lobbyn på dagarna i väntan på visum eller tåg. Dessutom är vädret regn. Visumen till Vietnam går smidigt då vi lämnar in pass och foton till receptionen på vandrarhemmet som fixar resten utan betalning.
Distans 0 km.

Dag 652. Nanning – Shanweizhen.
Det är hällregn hela morgonen men när vi trampar iväg slutar det att regna. Temperatur 12 grader. I tät trafik letar vi oss ut ur Nanning. Hinner 10 km innan vi ser första skylten med väg 322. Det är lätt att veta att man är på rätt väg genom att det inte finns någon väg. In och utfarter till städer i Kina saknar ofta asfalt. Varför det är så vet jag inte. Vägen blir mindre och mindre och likaså trafiken. Plötsligt kommer en karavan med bilar det är någon som har gift sig och mitt i allt firande så passar någon på att kasta ett smatterband från en bil precis framför Olya’s cykel. Det är vackra omgivningar med gröna sockerrör och en del kalkstensberg. Cyklar några partier lerväg innan vi hittar ett hotell i samma hus som polisstationen i den lilla byn Shanweizhen. Höjdmeter 290.
Distans 64 km. Ack 16310 km.

Dag 653. Shanweizhen – Beijiangxiang.
Moln och 12 grader men temperaturen stiger för varje kilometer. Vägen är fortsatt dålig med långa partier lera. Vid en passage får vi vänta i 10 minuter medan en grävskopa gör underlaget kördugligt. Efter 20 km blir det bra betongväg och medvind. Landskapet är kalkstensberg och böljande sockerodlingar som till hälften är skördade. Vi ser flera små sjöar och områden med barrträd som bryter av de ljusgröna fälten med en lite mörkare nyans av grönt. Det jobbar mycket folk på fälten och bufflar med vagn används för att transportera sockerrören. Vädret blir blå himmel och superskönt. En ödla ligger och solar på vägen vilket känns lite dumt så jag lyfter in den i skogen. Sent på eftermiddagen efter att vi klättrat en del får vi några kilometer fantastisk utförskörning med storslagen vy över området. Fin solnedgång strax före Beijiangxiang där vi med lite hjälp hittar ett enkelt ställe med bara 14 grader på rummet. Höjdmeter 690.
Distans 90 km. Ack 16400 km.

Dag 654. Beijiangxiang – Pingxiang.
Kineserna bränner av rejäla smällare och raketer redan på morgonen precis utanför vårt hotell. Det verkar vara den populäraste sysselsättningen vart vi än kommer den här tiden på året. I varje liten by vi passerar skickar dom på ett rejält smatterband. Kinesiska nyåret närmar sig och det är väl ungefär så otrevligt som det kan bli. Om EU ända kunde förbjuda dessa dumheter så kanske Kina följer efter om en sisådär 30 år.

Smal väg och kuperat med korta branta backar till 30 km. Fortsatt fin natur men molnigt. Flackare cykling förbi några passager med bambuskog till staden Ningming där vi bland tusentals kineser letar restaurang utan att hitta något vi gillar. Lagar nudlar en bit efter staden istället med härlig vy över åkrar. Noterar att folket som jobbar med att lasta vagnar med sockerrör inte skriker när de pratar. Flera hejar dessutom glatt när vi passerar. Det skulle mycket väl kunna vara vietnameser. Gränsen är bara några mil bort. Lång backe uppför innan vi kan rulla sista milen ner till Pingxiang. Checkar in på det sjätte hotellet vi rekar. Höjdmeter 730.
Distans 83 km. Ack 16483 km.

Dag 655. Pingxiang.
Vila i Pingxiang. Rummet är inte det bästa med trasig luftkonditionering och vattendroppar på väggarna. Men vi fick ta in cyklarna på rummet och det finns teve med tennis från Australien. Stadens hus har galler för fönstren ända upp till våning 5 och på hotelldörren står det att man inte ska öppna om man inte vet vem det är som knackar på.
Distans 0 km.

Dag 656. Pingxiang, Kina – Lang Son, Vietnam.
Vi handlar upp de sista kinesiska småpengarna i en mataffär. Kuperad cykling i grått väder på liten väg bredvid en motorväg. Dåligt skyltat sista biten till gränsen så vi frågar oss fram. Inte ens när vi är vid gränsen är vi säkra på att vi kommit rätt. Det är nästan inget folk vid gränsstationen som även är en liten sevärdhet i form av en park. Snabb passage både i kinesiska och vietnamesiska passkontrollen och ingen check av väskorna. På vietnamesiska sidan hälsas Olya välkommen på ryska vilket är hennes modersmål. Lite skillnad mot i Kina där de aldrig har hört talas om Kazakstan.

Efter gränsen börjar väg AH1 som är bra asfalt med bred vägren. Enormt bra skyltat med distanser varje kilometer. Mer trafik än i Kina med mycket motorcyklar som kör i höga farter och passerar närmare än vad vi är vana vid. Folk vinkar och hejar glatt. Cyklar förbi den tidigare så krigshärjade staden Dong Dang och svänger lite senare in i Lang Son där vi hittar ett fint hotell med välstädat rum. Kineserna kan inte städa så det känns väldigt skönt med lite omväxling och priset är det vi normalt betalar, cirka 100 kr. Personalen på hotellet kan lite engelska vilket gör tillvaron aningen smidigare. Höjdmeter 250.
Distans 37 km. Ack 16520 km.

Dag 657-659. Lang Son.
Vila i Lang Son. Vi har anlänt Vietnam lagom till årets största firande, Tet-festivalen. Det är nyår enligt den kinesiska kalendern. Årets största trafikdagar ligger i anslutning till helgen så vi väntar ut det värsta kaoset på vägarna. Så mycket till festival verkar det inte vara utan det liknar mer ett svensk julfirande där familjer samlas i några dagar för att äta och prata. Vi kan gå omkring i city utan att bli uttittade och det känns otroligt skönt. Vietnameserna verkar inte heller ha noja på smatterband.

Det är full aktivitet i staden då alla shoppar ett varsitt träd som sedan transporteras på axeln eller på motorcykeln till hemmet. Samt att frukt och grönsaksmarknaden känns mer kaotisk än vad jag gissar att den normalt är. Det är svårt att över huvud taget ta sig fram bland alla försäljare som sitter på marken och kunderna på sina motorcyklar. Folk är glada och det är väl inget man kan anklaga kineserna för att vara.

Jag går till banken och växlar in motsvarande 900 kronor och får tillbaka 2,9 miljoner dong. Efter andra natten på hotellet går jag ner till receptionen 09:30 för att meddela att vi vill stanna i några nätter till. Nej det går inte, hotellet stänger om en halvtimma och öppnar igen efter helgerna säger de. Vi packar ihop lite snabbt och letar upp ett annat hotell.
Distans 0 km.

Dag 660. Lang Son – Bac Giang.
Det är den stora helgdagen och Lang Son ligger öde när vi cyklar ut ur byn på förmiddagen. Letar upp väg AH1 igen och vi blir nästan själva där också. Det lutar smått nedför länge, det är medvind på bra asfalt och lätt cykling. Efter några mil kurvig väg kommer vi in i en bred dal med olika odlingar omgivna av kalkstensberg och det är mycket vackert. Trafiken ökar på eftermiddagen med främst motorcyklar och det är ofta 3 vietnameser på varje. Folk önskar oss gott nytt år och nästan alla skriker hello. Efter några hundra gånger orkar jag inte svara längre. Några småungar kastar sten efter Olya men ser inte att jag kommer 50 meter bakom. Jag jagar småkrypen lite med hojen så att de i alla fall ser livrädda ut.

Lite senare är några äldre grabbar på väg att kasta smällare efter oss men jag ger dem en blick som får dem att omvärdera situationen. De följer dock efter oss en stund och när de svänger av vägen smäller det till en bit bakom oss. Vi lämnar bergen bakom oss och landskapet blir platt. Stannar vid ett hotell längs vägen strax före staden Bac Giang. Jag går upp och kollar på ett rum som är okej och frågar sedan mannen i receptionen vad det kostar. Han svarar femton kronor för en timma. Men hallå. Tror mannen på allvar att vi har cyklat 90 km för att ta in på just hans hotell för att kolla på teve utan engelska kanaler i en timma för att sedan cykla vidare i beckmörker. Jag lyckas i alla fall förklara att vi avser bo kvar på hotellet tills imorgon bitti. Höjdmeter 230.
Distans 96 km. Ack 16616 km.

Dag 661. Bac Giang – Hanoi.
Fortsatt flackt men betydligt mer trafik. Vägen omgiven av skördade risodlingar som till stora delar är vattentäckta. Eventuellt missar vi en avtagsväg när det är 12 km kvar till Hanoi men det kommer en liten skylt senare som pekar mot en smal väg genom bebyggelse med mycket trafik. Vi frågar efter vägen till centrum flera gånger och vi har en taskig karta som vietnameserna förstår utan problem. Också nytt för oss då kineserna inte ens kunde förstå en karta över sin egen hemstad. Vi kommer fram till Hanois turistområde vid Hoan Kiem Lake där vi hittar ett okej hotell i stadens gamla kvarter. Nu stannar vi i Hanoi ett tag innan vi cyklar söderut eller om vi börjar med en sväng ut till kusten. Höjdmeter 140.
Distans 65 km. Ack 16681 km.

//Magnus Hedström

2012-01-13. Nanning, Kina.

Dag 638. 1 januari 2012. Yangshuo – Lipu.
Vi lämnar Eco Farm utanför Yangshuo och cyklar längs dalen med Yulong River bland kalkstensklipporna för sista gången. Tror jag. Det är 11 grader, dimma och små regndroppar i luften. Efter 6 km ska vi svänga höger ut på väg 321 när jag kommer på att det måste ha blivit något fel på sista hotellnotan. Vi har betalat löpande men sista betalningen nu på morgonen känns helt plötsligt kryddad. Jag vänder tillbaka och cashar in 100 friska renminbi vilket är lika mycket i kronor. Åter till väg 321. Cyklar förbi Moon Hill. Det är kalkstensberg men flack cykling till Lipu där vi väljer samma hotell som förut. De känner igen oss och incheckningen går fort. Vi kör en repris på tidigare besök med varm dusch, handla morgondagens förnödenheter på andra sidan gatan och äta hamburgare på rummet samt hoppa på ett antal kackerlackor. Höjdmeter 230.
Distans 52 km. Ack 15836 km.

Dag 639. Lipu – Toupai.
Tio grader och regn. Det är nu väg 323 och långa raksträckor med trädalleer. Några vyer ser vi inte på grund av dimma. Kineserna jobbar på fälten med regnkläder av plast eller så har de spänt upp en presenning om de sitter på ett och samma ställe. Det är mest uppför i 25 km. Regnet upphör och vägen blir torr. Bra asfalt, medvind och utför. En eker går av, min första på framhjulet. Checkar in i den lilla byn Toupai. Besöker flera små butiker och fruktmarknaden för att få tag i mat, fika och dricka tills imorgon. Byter en eker vilket är ett lätt ingrepp då det är fram. Höjdmeter 310.
Distans 41 km. Ack 15877 km.

Dag 640. Toupai – Xiangzhou.
Dagen börjar illa för Olya då hennes lilla badrumsspegel ramlar i golvet och går sönder samt att spolfunktionen på toaletten slutar att fungera vid fel tidpunkt. För att få lite variation väljer vi en annan väg än när vi cyklade den här sträckan i slutet av november. Vi svänger söderut in på väg 307. Det är 10 grader och moln men klar luft. Ny asfalt och skön cykling på krokig väg bland kullar med sockerrör. Efter 7 km börjar det att regna. Vi pausar efter 15 km på en liten stig. Vad jag inte ser är att en kines precis varit där och gjort toalett vilket jag trampar i. Dom gör ju inte som vanligt folk och gräver ner laddningen. Olya sitter alltid på marken när vi pausar och när jag ska kliva över henne för att komma åt mina muffins så trillar grejerna under min sko rakt ner på Olya’s byxben och det är i samband med det vi upptäcker vad jag trampat i. Fy bövelen vilken lukt.

Regnet tilltar och temperaturen sjunker till 6 grader. De gröna åkrarna blir brunare och fälten består av lera. Vi cyklar igenom en liten by men hittar ingenstans att äta. Stannar under ett skjul och lagar nudlar istället. Efter 60 km svänger vi västerut och får vinden och regnet pisskandes i ansiktet. Ytterligare några kilometer senare får Olya punktering. Vädret är för dåligt för att meka med cykeln så jag pumpar upp hennes bakdäck i regnet och säger åt henne att köra så fort hon kan. Bakom nästa kurva väntar dagens motlut. Jag pumpar några gånger till innan vi når toppen av backen och sen kan vi rulla brant ner till Xiangzhou där vi snabbt hittar ett hotell med varm dusch. Höjdmeter 440.
Distans 77 km. Ack 15954 km.

Dag 641. Xiangzhou.
Det är fortsatt regn och kallt ute men varmt och torrt på hotellrummet som dessutom har en dator. Efter en extremt kort diskussion på morgonen beslutar vi oss för en vilodag. Jag mejlar hostellet i Nanning och skriver att vi vill checka in en dag senare, den 9/1 istället, stanna 9, 10, 11, 12 januari. Totalt 4 nätter. Checka ut 13/1. Som svar frågar de om vi vill stanna i 3 nätter.
Distans 0 km.

Dag 642. Xiangzhou – Wuxuan.
Vi cyklar igenom Xiangzhou, passerar över floden Liujiang och följer väg 307 i 10 km. Svänger in på en liten potthåls-väg med gles trafik. Landskapet är kullar med gröna sockerrör samt områden med barrträd. Vädret är 4 grader och regn. Underlaget är bedrövligt och det går sakta. Vi får ständigt undvika att inte bli nedstänkta av de fordon som passerar. Fryser om fötterna och går ibland för att få upp temperaturen. Vi har bara ett par handskar och de sitter inte på mina händer. Men vi har sparat några tunna plasthandskar som man brukar få på snabbmatsrestaurangerna. Kineserna använder dem när de äter pommes och de är väl egentligen inte tänkta som cykelhandskar men det funkar. Jag kör dessutom i shorts men det beror på att mina regnbyxor verkar krympa när vi har vilodagar och nu har vi vilat så mycket att jag inte får plats i dem längre.

Till slut fryser Olya så mycket att hon inte kan cykla längre. Jag har en hel del kläder i mina väskor så vi klär på henne torrt med varma sockor och med plastpåsar om fötterna. Det gör susen och hon snackar så mycket om hur skönt det är med varma fossingar att jag gör lika. Efter 18 km trasigt underlag kommer vi ut på väg 209 och följer den söderut. Bra asfalt men tung trafiken i höga farter. Regnet upphör och det känns genast varmare. Vi ser konturer av berg bakom dimman men det är flack cykling i bred dal. Skymtar också nya kalkstensberg precis före Wuxuan där vi checkar in. Höjdmeter 230.
Distans 63 km. Ack 16017 km.

Dag 643. Wuxuan – Guigang.
Vi cyklar igenom Wuxuan, passerar över floden Qian, samma flod som igår men med nytt namn och det är en repris på gårdagens start men vackrare. Det är 7 grader och moln vilket känns enormt mycket varmare än 4 grader och regn. Vägen kantas av kalkstensklippor och stora fält med sockerrör. Asfalten är bra, vägen smått kuperad och vi stannar flera gånger för att fotografera. Cyklar söderut och öster om oss är det vanliga berg och till väster kalkstensberg. Lagar nudlar bredvid en flera meter hög vattenlevada av sten som korsar åkrar med skördade risodlingar. Fantastiskt vacker dag även om avslutningen in till Guigang är trist. Vi hittar ett bra hotell i något som verkar vara utkanterna av staden där väg 209 och 324 korsar varandra. Höjdmeter 200.
Distans 70 km. Ack 16087 km.

Dag 644. Guigang.
Vila i Guigang. Vi hänger mest på hotellrummet. Olya tar på sig uppdraget att gå och handla och blir således totalt uttittad. Det är faktiskt första gången som hon tycker att det är lite smådrygt. I mataffären kör damerna ner snoken i hennes varukorg för att spana in vad en främling kan tänkas handla.
Distans 0 km.

Dag 645. Guigang – Binyang.
Vi lämnar Guigang bakom oss på väg 324 och det är bebyggelse längs vägen i 10 km innan det blir åkermark igen. Dimma och 8 grader men bara några stänk regn, annars uppehåll. Landskapet är platt och vägen långa raksträckor bred betongväg. Gott om plats att cykla på men trafiken passerar i höga farter. Ankommer staden Binyang och den visar sig vara 10 gånger större av vad vi såg senast. Då trodde vi att vi bodde i centrum men när vi letar upp samma hotell igen ligger det i utkanten av staden. Damen i receptionen känner igen oss och incheckningen går som på räls. Rent hotell men vi lyckas bara elda upp rummet till 14 grader som varmast. Husen i Kina är inte uppvärmda utan man får slå på luftkonditioneringen på 30 grader och hoppas att den har bra effekt. Höjdmeter 210.
Distans 76 km. Ack 16163 km.

Dag 646. Binyang – Nanning.
Nu är vi inne på samma väg som vi cyklade till Yangshuo. Kuperat med planterade träd längs vägen. Ibland växer träden in över vägen så att man cyklar som i en tunnel. Det är mysigt och bra för oss då lastbilarna inte kan köra för nära vägkanten utan att grenar träffar deras skåp. Det är 11 grader länge men plötsligt efter en nedförsbacke hoppar termometern upp till 16 grader. När vi stannar för lunch bredvid en åker ser vi solen för första gången på länge även om den bara är framme i 30 sekunder. Trafiken ökar när vi närmar oss Nanning. Cykelbana blir det vid 15 km kvar till centrum. Mycket folk, mopeder och bilar förbi tågstationen och på de sista gatorna in till vandrarhemmet.

Tjejen i receptionen har aldrig hört talas om Kazakstan och tycker att jag säger att vi inte har någon reservation när jag säger att vi har en reservation. Det löser sig efter en stund och vi får samma rum som sist. Lite senare på kvällen checkar en kille från Bolivia in. Tjejen i receptionen har aldrig hört talas om Bolivia. Hon ber honom säga landet på engelska istället varpå han svarar Bolivia. Det är så mycket roligare när andra har problem. Höjdmeter 540.
Distans 83 km. Ack 16246 km.

Nu blir det vila och inköp av visum till Vietnam. Det är dags för Sydostasien. Om några dagar börjar vi cykla mot Hanoi tid det är ungefär en vecka.

//Magnus Hedström

2011-12-31. Yangshuo, Kina.

Dag 605-637. 29 november 2011 -. Yangshuo.
Guideboken gör följande beskrivning av området. Guilin är för många en drömdestination. Landskapet är som från en annan planet med kalkstensberg och natursköna floden Li vilken rinner rakt genom stan. Några mil söderut mellan byarna Yangdi och Xingping finns den vackraste delen av floden. Omgiven av kalkstensklippor och åkrar med vattenbufflar som betar på fälten. Hästlängder vackrare än vad man kan se i Guilin. Yangshuo 65 km söder om Guilin och med samma typ av landskap också längs Li River är rena drömmen och kan inte beskrivas i ord. Vyerna är enastående och utklassar allt man kan se i och runt Guilin. Sen kommer avsnittet om Yulong River utanför Yangshuo där vi bor. Om Du tyckte att Li River var mördande vackert, you ain’t seen nothing yet.

Vi hade förbokat boende på gården Giggling Tree som ägs av ett holländskt par. Det är en gammal bondgård ombyggd till hostel med ett 20-tal rum. Fem kilometer utanför Yangshuo och 200 meter från Yulong River i en dal full av kalkstensklippor i olika former. Grymt mysigt rum med genomtänkt design på inredning och färger. Dock med endast två små fönster utan vy. Vi hade beställt ett rum med fina vyer men de saknades och orsaken till det var nog att de inte har några rum med utsikt. Även om rummet var fint så kändes det som att bo i en grotta. Dessutom var det förbud på att äta och dricka sina egna prylar på gården. Efter två dagar flyttade vi till en annan gård 200 meter bort. Lite enklare rum men med balkong och värstingvy över dalen från femte våningen. Här fick vi låna vattenkokare, kylskåp och brödrost vilket passar oss lite bättre. Dessutom är stället 23,80952381 procent billigare än Giggling Tree.

En av de första helgerna fick vi främmande av mina kompisar Xian Wang och Janne Corax som hade vägarna förbi. Janne är touringlegend och antagligen den svensk som har cyklat mest. Han är också alpinist samt gillar att klättra klippa. Alla kalkstensberg har gjort Yangshuo till Kina’s populäraste klippklättringsområde. Vi hyrde utrustning och packade för en dags lättare klättring nära vårt hotell. När vi kom till klätterplatsen såg vi att någon slagit sönder de första bultarna på lederna vilket gjorde att vi inte kunde få upp topprepet. Dock så hittade vi en kortare led där bultarna var intakta och som vi kunde använda. Verkligen kul dag även om jag inte är någon klippa på klättring. Lite senare fick vi höra att kinesiska maffian varit i området och försökt ta betalt vid olika klippor och att det antagligen var därför som någon förstört lederna.

Det är populärt att se omgivningarna med cykel. Längs Yulong River finns det små stigar mellan åkrarna som man kan följa för att se floden och kalkstensbergen. Ännu mer populärt är det att åka en tur med bambubåt på floden men det är med chaufför och motor och verkar i huvudsak vara för de kinesiska turisterna som dyker upp i hundratal trots lågsäsong. Ett av områdets kännemärken är en kalkstensklippa med ett stort hål i som vi också besökte. Lagom spektakulärt och fina vyer från toppen.

En dag hyrde vi kajaker och paddlade Li River mellan byarna Fuli och Puyi. En sträcka på dryga milen sydöst om Yangshuo. Här fanns det varken båtar eller turister. Lite glesare mellan kalkstensklipporna men ändå väldigt vackert. Det är sällan man upplever tyst i Kina men här hörde vi bara vindens brus och vattnets skvalpande från paddlarna. Vid starten i Fuli såg vi lokalbefolkningen fiska med fåglar men nu var det på riktigt. Jag har sett det tidigare också men då har fåglarna varit fastknutna i rep till båten. Nu simmade de fritt och kineserna kommunicerade med dem genom att göra olika ljud från sina bambubåtar. Antar att fåglarna hade någon typ av snara eller ring runt halsen för att inte svälja fisken även om jag inte kunde se det. Paddelturen tog 4 timmar.

Yangshuo med 310.000 folk är kanske Kina’s bästa ställe att chilla på. Nu mitt i vintern pendlar temperaturen mellan 10-25 grader. Det är enormt vackert även om det ofta är dimma eller smog i luften och den verkar komma från eldande av sopor och åkrar. Sommaren ska vara klarare, grönare och varmare men möjligen med alldeles för mycket turister. En baksida är prisnivån. Staden är en av Kina’s allra dyraste. I alla fall om man är turist då man ofta betalar ett annat pris än vad lokalbefolkningen gör. Vi hittade dock en billig muslimsk restaurang med bra mat där vi åt nästan varje dag. Nudlarna bakades på plats precis efter att man gjort sin beställning. Även om livsmedelsbutikerna inte är så välutvecklade så kan man i delikatessbutiker köpa tysk musli och belgisk choklad.

På det lokala poliskontoret kan man inte förlänga visum så vi åker buss till Guilin för att ta reda på vilka dokument som krävs. Alla papper om vilket hotell man bor på måste först klargöras med kontoret i Yangshuo och när det är klart återstår bara att skriva ut ett kontoutdrag och lämna in det i Guilin. Det är lättare sagt än gjort. En skrivare behövs. På ett par internetcafeer blir vi inte insläppta då de endast tar emot kineser och på de cafeer som vi får använda finns inga skrivare. Vi prövar ett stort hostel i Guilin där det finns en skrivare men deras webbläsare accepteras inte av de svenska bankerna. För gammal version. Två olika världar. Vi får precis som i Nanning leta upp en dator med fräsch webbläsare och därifrån mejla ett kontoutdrag till oss själva för att skriva ut det från en dator med skrivare. Det ordnar sig till slut men en visumförlängning är inget för amatörer.

En dag när det är bra väder tar vi buss en timma till byn Yangdi där det finns en vandringsled till byn Xingping längs Li River. Leden börjar på andra sidan floden. En dam som försökt kidnappa oss redan när vi klev av bussen vill ha 80 kronor för att köra oss över. Vi snackar 30 meter. Visserligen ingår ytterligare en flodpassage en kilometer bort men priset är ju larvigt. Tydligen så har maffian ett järngrepp om båtarna och ingen annan har tillstånd att förhandla pris med oss. Vi ser oss omkring utan att gå leden och medan vi gör det sjunker priset till 15 kronor men då har det gått två timmar och det är för sent att starta. Vi klättrar upp till en utsiktsplats istället och njuter av fantastiska vyer över Yangdi och floden.

Vi är tillbaka någon vecka senare. Jag har nu tagit med mig vattentät ryggsäck och badbyxor. Vi startar från Xingping den här gången. Det är torrperiod och stora delar av flodfåran är torrbelagd så att vi kan gå på stenarna som annars är flodens botten. Inledningen vid Xingping är superfin och det är här som bakgrundsbilden till 20 Renminbi-sedlarna är tagen. Efter 10 km kommer första flodpassagen och tanken har varit att Olya ska vända tillbaka och jag simma över om maffian fortsätter att jävlas. Men vi får skjuts för 10 kr. Vandringen fortsätter längs kalkstensklippor, åkrar med apelsinträd och någon liten by. Bredvid floden är det gräs där vattenbufflar ligger och vilar. På floden vimlar det av turister på små bambubåtar och färjor med ett 50-tal kineser på taken. Efter 5 timmars vacker promenad lyckas vi ta oss till Yangdi utan att bli blåsta på båtpriserna. Totalt gick det på 30 kronor för tre flodpassager.

Det blev totalt 33 dagar i Yangshuo. Nu cyklar vi tillbaka till Nanning för att köpa visum till Vietnam.

//Magnus Hedström