2013-06-16. Ayutthaya, Thailand.

Dag 1119-1128. 26 april 2013 -. Ghunsa-Tseram-Ramche-Tseram-Taplejung.
Vandringsdag 26. Vi lämnar Ghunsa 3410 meter i fint väder och börjar vandra uppför i riktning sydsydost. Efter en trevlig vy bakåt över byn kommer vi in i tät vackert blommande rhododendronskog med grön mossa på både träd och stenar. Luften är kall och jag hostar en del när jag går fort. Gruppen håller ihop och grabbarna fixar helt okej potatislunch vid 3900 meter. Strax efter får vi en överraskande vy över dalen Ghunsa Khola och Phole 3210 meter som vi passerade för två veckor sedan. Trädgränsen går vid 4000 meter. Landskapet blir sten med ett täcke blötsnö som gör det halt. Dimma väller in och raderar alla vyer. Passerar ett litet pass med böneflaggor strax före nattens läger vid Selele Camp 4200 meter. Lägret har ett mysigt läge bland bergskullar och består av några öde stenhus, en klar bäck samt en snötäckt yta för camping. Det finns en liten grön fläck där någon nyligen har tältat som passar oss bra. Tid 5:30.

Dag 27. Regn, blixt och dunder under natten men fin morgon. På en sten sitter en fågel och pratar. En av vandringens vackraste dagar väntar men vädret ser inte speciellt lovande ut. Snöpuls uppför med hyggliga vyer en stund innan vi kommer in i tät dimma. En stor grupp kommer ifatt oss. Klienterna går med liten packning medan bärarna bär på enorma lass. Vi passerar passet Mirgin La 4645 meter tillsammans men ljudnivån från den andra gruppens bärare är obehaglig och några röker så vi stampar på gasen i botten.

Det är flera timmars jobbig vandring med 1,5 meter snö som vi då och då trampar igenom och sjunker ner till midjan. Når ett pass till och nu är vädret horisontellt snöfall, hård vind och åska. En bit ner hittar vi tak över huvudet under en klippvägg och pausar med nudelsoppa. Sent på eftermiddagen når vi dagens tredje pass Sinelapche La 4724 meter. Nu är vädret bättre och vi får 30 minuter mycket vacker vandring med sol, nysnö, mörka dalar och moln under oss samt spetsiga vita berg runt omkring. Brant nedför först på hal snö sedan barmark och vi fräser på ordentligt och hinner fram till nattens läger i Tseram 3870 meter precis innan det blir mörkt. Tid 8:30.

Dag 28. Trots det usla vädret igår har guiden och en av bärarna blivit snöblinda. De undrar om vi kan starta efter lunch vilket är helt okej med oss då vädret är perfekt och det bara är en kort bit att gå. Olya och jag gick med solglasögon men jag borde såklart haft koll på dem också. Det föll tyvärr i glömska efter förra veckans snövandring då alla tre hade solglasögon även om den ena bäraren hade klippt till ett par provisoriska från en Sprite-flaska. Det är normalt inte farligt att bli snöblind men för mycket av solens UV-strålar ger sår på hornhinnan och det är smärtsamt. Som plåster på såren fixar killarna jakstek till lunch och den smakar fantastiskt.

Vi befinner oss nu i dalen Simbuwa Khola på Kanchenjungas södra sida. Vi inleder med skogsvandring uppför och förbi ett jordskredsområde. Växtligheten minskar och det ser ut som lågfjälls-landskap med olika grönt i marknivå. Vi går på dalens nordvästra sida. Till höger om oss har vi Yalung Glacier och bakom den står några berg runt 5000 meter som vi inte ser topparna på då moln dragit in. Vinden är kall men vandringen lätt och sista biten är flack längs några små sjöar. Ramche 4620 meter är sista utposten på Kanchenjungas södra sida och består av en enda stenstuga. Vi kör den vanliga uppställningen då vi tältar och motståndsrörelsen sover i köket. Dessvärre har de under dagen lyckats spilla fotogen på Olyas lånemadrass som nu luktar äckelpäckel och den historien slutar med att jag får sova på marken. På kvällen kommer en stor flock blåfår ner till campen för att slicka salt från marken som vi faktiskt bidragit med i form av urin. Tid 3:30.

Dag 29. Guiden och jag startar tidigt och går utan packning vidare upp i dalen. Olya känner av höjden och vilar i tältet. Vädret är perfekt. Snart når vi 4740 meter och en utsiktspunkt med böneflaggor alldeles bredvid Yalung Glacier. Vi är osäkra på om det är ledens vändpunkt. Guiden har heller aldrig varit här förut. Så vi fortsätter 100 meter ner i glaciären och följer en stenig stig en kort stund innan vi inser att det är flera timmars vandring till bättre vyer. Går tillbaka upp till utsiktspunkten för att fota, vila och njuta. Vyerna är bra men inte i klass med Kanchenjungas norra sida. I glaciärens förlängning breder Kanchenjunga-massivet 8586 meter ut sig. Vi står cirka 15 km från massivets mäktiga och 3,5 km höga sydvägg. Återvänder till Ramche, vilar, äter och går samma väg som igår ner till Tseram 3870 meter. Moln igen och lite olyckligt går vi sträckan två gånger utan bra väder. Tid 4:15 och 2:30.

Dag 30. Det är nu sista veckans vandring. Packar ihop och följer dalen och floden Simbuwa Khola nerför mot sydväst. Rhododendron blommar och mossa lyser grön på mark, stenar och träd. Ser flera bäckar med glasklart vatten samt någon brant fors. Det är löjligt vackert och vandringens näst bästa dag. Lunchar i den lilla byn Torontan 2990 meter. Korsar floden och går serpentiner uppför. Möter en stor japansk grupp. Det blir dimma och kallt och benen känns möra. Når som högst 3550 meter vid ett enormt jordskredsområde som skymtar i dimman alldeles bredvid leden. Kommer fram till Lamite Bhanjyang 3410 meter som är ett hus med familj. Blött område och trist tältplats. Kraftigt regn på kvällen. Tid 8:30.

Dag 31. Regnet slutar på morgonen men dimman hänger kvar. Hala stentrappor med löv ner till 3000 meter. Därefter lera och ännu halare. Vi ramlar alla 3 men jag har inte samma fall-teknik som de andra som slirar till och hamnar på rumpan. Min instinkt gör att jag försöker hålla mig på benen så länge det går. Halkar till, snor runt med ryggsäcken och dansar baklänges några meter tills jag hamnar på sidan och rutschande samlar ihop till en gratis lerinpackning. Vädret blir bättre och varmare ju lägre vi kommer. Tvättar av oss i en bäck. Dalarna är nu gröna med tät växtlighet. Smått kuperat och smal stig in till byn Yamphudin 2200 meter. Enligt kartan och guideboken ligger Yamphudin 500 meter längre ner vid flodkorsningen Amji Khola och Kabeli Khola men guiden och by-folket hävdar att vi har kommit rätt. Det tror jag visserligen inte men vi beslutar att stanna ändå. Fin camping, bra vyer och mindre flygfän än längre ner. Tid 4:30.

Dag 32. Varmt och fint väder. Vi börjar uppför genande över flera gårdar på nästan obefintlig stig. Härliga vyer över dalar med skog och nere vid floden ser vi riktiga Yamphudin. Efter en varm klättring vänder stigen ner i en sidodal. I botten på dalen kommer vi till en bäck med vattenfall och jag dyker i för ett svalkande bad. Ser samtidigt en blodigel och det är bara början på de kommande timmarnas elände. Vacker vandring med terrassodlingar och vida vyer men fullt av blodiglar. Vi stannar varje minut och kontrollerar ben och kängor. Jag får totalt cirka 20 blodiglar på mig men lyckas sprätta bort alla innan de börjar suga blod. Olya får några stycken och guiden ingen alls vilket måste bero på något. Misstänker min inte helt luktfria fotsvett. Skråar högt upp på huvuddalens västra bergssida och vänder in och ut i flera mindre sidodalar. Slår läger i den utspridda byn Mamanke 1780 meter. Kvällsregn igen. Tid 6:30.

Dag 33. Fantastiskt väder. Leden går nedför förbi gårdar med terrassodlingar till en hängbro i dalens botten. Varmt uppför i skog. Sedan flack vandring på skrå med mäktiga vyer över långa bergssidor med gröna terrasser. Lunchar på en gammal gård och får en av de bättre dal bhat och nummer 30 i ordningen. Fortsatt lika vackert på eftermiddagen. Ser några vattenfall men marken är betydligt torrare än igår och det blir längre och längre mellan stoppen för att leta blodiglar. Guiden säger att här finns inga blodiglar alls, only a few.

En tjej med 10 barn passerar när vi sitter och mumsar på några kakor och hon ber ungarna en efter en att gå fram och snällt be om en varsin kaka. Några kex kan barnen dock glömma då vi redan betalat för dem två gånger. Det skulle ingå i priset men leveranserna fungerade bara i början därefter har vi köpt kex själva. Kex är hårdvaluta i bergen då det är flera dagars vandring mellan kioskerna. Vi passerar kullen Phungphung Danda och efter att ha vandrat söderut i några dagar svänger leden nu västerut. Går ner en bit och klättrar sedan till Khesewa 2100 meter. Luften är så pass klar att vi kan skymta toppen av Kanchenjunga cirka 50 km bort. Tid 8:30.

Dag 34. Sol och varmt men dis. Rundar en kulle och kommer efter en kvart fram till Sinchebu Bhanjyang en by av plåtskjul där vi äter nudlar till frukost. Mycket terrasser, stentrappor och lång väg ner till floden Phawa Khola 1430 meter där vi badar i väntan på dagens dal bhat. Moln men lång svettig stigning först i skog och sedan längs majs och vetefält genom två små byar. Dålig sten-stig och jobbigt för fötterna. Grusväg sista biten upp till Lali Kharka 2220 meter. Det är lördag och bröllop och ruskigt livat i byn. Musik spelas på en bedrövlig musikanläggning men det är nog det enda som finns. Med jämna mellanrum kryddas festligheterna med raketer och bomber. Fy tusan vilken camping. Tid 8:15.

Dag 35. Fest hela natten och bongotrummor från 05:30. Det är sista vandringsdagen. Skog och grusväg till passet Deurali 2700 meter. Sedan svagt nedför till Sukhetar 2420 meter och områdets flygplats. Vi korsar landningsbanan som är nyrenoverad med grus. Flygtrafiken här är minimal då flygplanet som skulle användas kraschade i Annapurna. Det tar två timmar att få dagens dal bhat på Everest View Hotel vilket gör att vi går i ösregn sista biten ner till den stora byn Taplejung 1820 meter. Vi väljer asfaltsvägen som är 8 km då vandringsleden blivit såphal lera. Efter 34 nätter i tält har vi bett om ett vettigt hotellrum med varm dusch. Guiden gör ett bra jobb och hittar byns bästa hotell. Något varmvatten finns det däremot inte i hela byn. Imorgon hade vi tänkt påbörja tvådagarsresan tillbaka till Kathmandu men det ser mörkt ut då det är stor strejk i området. Igen. Tid 7 tim.

//Magnus Hedström