2012-08-02. Krong Koh Kong, Kambodja.
Dag 825. 6 juli 2012. Can Tho – Long Xuyen.
Det är enkelt att hitta ut ur Can Tho. Massor av motorcyklar i rörelse och vi håller ögonen öppna för att se om vi är förföljda. En kille passerar oss tre gånger men försvinner sedan. Det är molnigt, medvind och grönt men bebyggelse längs vägen samt mycket trafik och avgaser. Vägen är smal och följer en liten kanal i några mil. Vi cyklar nu mot nordväst. Äter lunch i en enkel restaurang och en liten portion med ris och grönsaker kostar 4 kronor. Efter en kort regnskur blir det sol och varmt sista biten in till Long Xuyen. Medan Olya rekar hotell kommer några ordentligt skitiga barn fram till mig och berättar på engelska att de är hungriga. Det är jag också så vi checkar in och köper med oss burgare till rummet för att äta och se semifinalerna i Wimbledontennisen. Höjdmeter 70.
Distans 62 km. Ack 19161 km.
Dag 826. Long Xuyen – Chau Doc.
Hotellet bjuder på frukost och den serveras trevligt nog uppe på hotelltaket. Cyklingen är flack, moln, medvind och bra asfalt. Broarna avlöser varandra och det är ett imponerande system med tusentals kanaler som vietnameserna byggt i hela Mekongdeltat. De sträcker sig miltals i alla riktningar. I de lite större kanalerna ser vi stora lastbåtar lastade med gult ris. I kanten av vattenlederna bor befolkningen i enkla trähus på pålar. Ibland kan folket längs vägen inte säga ”hello” utan låter som apor eller skäller som hundar för att påkalla var uppmärksamhet. Det är mycket trafik in till Chau Doc där vi checkar in på ett vandrarhem mitt i city precis bredvid stans marknad. Höjdmeter 50.
Distans 57 km. Ack 19218 km.
Dag 827. Chau Doc.
Vila i Chau Doc med lite drygt 100,000 invånare. Staden ligger vackert längs den breda Bassac River vilken är en del av Mekongfloden. Hela områden av flytande hus är uppbyggda på floden och befolkningen lever på fisk som de odlar i fasta metallnät under husen. Kambodja ligger bara några kilometer bort och det är en del turister i byn som planerar att använda gränsövergången på Mekongfloden genom åka båt hela vägen till Phnom Penh.
Distans 0 km.
Dag 828. Chau Doc – Ha Tien.
Vi cyklar sydväst på en smal och skumpig väg. Det är varmt och efter 5 km passerar vi Sam Mountain 284 meter högt. Det är första bulan i landskapet på ett par veckor. Det är hus längs vägen och bakom dem risodlingar. Vi är osäkra på om vi är på rätt väg då det inte finns några vägskyltar. Vi hamnar nästan i Kambodja av misstag då vi kör över en bro för mycket. Vänder tillbaka innan tullhuset och plockar upp en spikrak väg som följer en vacker och 30 meter bred kanal mil efter mil. Det är stor aktivitet längs floden med båtar som lastas och båtar som transporterar ris. På andra sidan floden ligger Kambodja tämligen öde med risodlingar som sträcker sig ett par kilometer bort tills mindre grönklädda kullar blockerar horisonten.
Vi ser nästan inga människor alls på den kambodjanska sidan av floden men i Vietnam är det folk hela tiden. Vi kan inte ens stanna och vila utan att någon som röker kommer och kollar in oss eller att barn kommer springande. Eftermiddagen bjuder på motvind och värme och det är fortsatt vackert. Flodvattnet blir renare ju närmare havet vi kommer. Vi når Thailand-bukten precis som solen är på väg ner. Stannar en kort stund för att beundra himlens färgspel. Letar oss in i Ha Tien och efter en del besvär hittar vi ett okej hotell. Höjdmeter 160.
Distans 98 km. Ack 19316 km.
Dag 829. Ha Tien – Kampot.
Vi försöker göra av med de sista vietnamesiska pengarna men utbudet i mataffären räcker inte så det går inte. Det är 7 km grusväg till gränsen. Vi ser inga andra turister men lokalbefolkningen passerar gränsen på motorcyklar lastade med gräs. Vanligt gräs. Samt eventuellt något mer som inte syns då. En vakt frågar oss vart vi är på väg och vi säger Kampot. Får då tipset att svänga vänster efter 3 km i en korsning. Allt går bra förutom i sista luckan på Kambodja-sidan då de vill se våra vaccinationskort. Olya har inget så jag säger att vi inga har. Då kostar det en dollar istället. Glöm det säger jag och det gör han kvickt.
Grusvägen fortsätter och marken är nu röd jord. Efter 3 km kommer en korsning utan vägskyltar. Vi svänger vänster vilket visar sig kanon. Ny väg som visserligen inte är klar men den är 20 km kortare än den gamla. Landskapet är risodlingar i vatten och en del palmer. Tystnaden är påtaglig. I jämförelse med Vietnam är det ordentligt folktomt. Några barn här och var skriker ”bye bye” eller ”hello” och få fordon. Vädret är sol och varmt till 15 då tjocka moln gör att det blir rejält mörkt och det känns plötsligt som kväll. Passerar en moske. Det blir motvind och duggregn in till Kampot. Vi har ingen guidebok och ingen karta men hittar ett norskt par som visar oss var man bör bo. Höjdmeter 30.
Distans 51 km. Ack 19367 km.
Dag 830-832. Kampot.
Det bor 33,000 folk i Kampot och det är en lugn liten tillställning längs floden Prek Kampong Bay. Staden är omgiven av berg vilket skapar en trevlig atmosfär. Arkitekturen är fransk men många hus är gamla och slitna. Vandrarhemmet är en fransk villa och drivs av tre supertrevliga engelska killar. En av dem aningen virrig dock. Han dubbelcheckar alltid vad man beställt men det blir ofta fel ändå. Det är visserligen inte hela världen då all mat är fantastisk. Valutan som används är US-dollar ner till 1 dollar. För småpengar används den lokala valutan Riel. Växelkursen är 4000 Riel mot 1 US-dollar.
Distans 0 km.
Dag 833. Kampot – Sihanoukville.
Det är fint väder, bra väg och gröna omgivningar med risfält, bladträd och palmer. Inte så mycket trafik men de som passerar gör det i bilar och i höga hastigheter. Precis som i Vietnam kan det finnas bomber och minor bredvid vägen så vi är försiktiga med var vi rastar. Vi cyklar västerut och norr om oss tornar Elephant Mountain upp sig med skogstäckta bergssidor. Barn som har till uppgift att vakta vattenbufflar leker med dem genom att sitta på deras rygg medan de käkar gräs. Efter 50 km kommer vi till den lilla byn Veal Renh där vi tänkt stanna men de två guesthouse vi rekar är så enormt skitiga att vi cyklar vidare.
I Veal Renh svänger vi in på väg 4 från Phnom Penh och det blir betydligt mer trafik i höga farter samt att det är en hög kant från asfalten ner till vägrenen i grus. Vi får inte plats på vägen när två stora fordon möts så man måste hålla koll vad på som händer bakåt. Ingen verkar direkt sugen på att använda bromsen och det påminner en del om cyklingen i Ryssland. Nästan alla bilar och minibussar åker med bagageluckan öppen. Antar att det är den lokala varianten för att få aircon. Många bilar är proppfulla med folk och en bil är så packad att en kille sitter på motorhuven istället när bilen gör 70 knyck. Det blir kuperad cykling och det hinner också bli mörkt innan vi når Sihanoukville. Vi väljer att stanna i city en natt för att dra oss till beachen imorgon. Höjdmeter 300.
Distans 101 km. Ack 19468 km.
Dag 834-846. Sihanoukville.
Sihanoukville med 155,000 folk är Kambodjas stora badort. Centrum ligger mitt på en halvö omgiven av Thailand-bukten och ett 10-tal beacher varav 5 är stora. Vi väljer att bo på Otres Beach 6 km utanför city och den strand som är mest avlägsen. Otres Beach är 4 km lång men endast en kilometer består av bungalower och restauranger. Resterande del är helt öde. Vi har tur då den bungalow som vi tycker bäst om är ledig och ligger endast 10 meter från havet. Läget är kanon men personligen är jag inget fan av när de bygger för nära havet vilket verkar vara standard i Kambodja.
Stranden är bra och det är vackert. Dagarna består av bad och läsa bok och det är allmänt trevligt men jag får aldrig den riktigt rätta känslan som man ofta får i Thailand under högsäsong. Vädret växlar snabbt och det både regnar och blåser ofta även om jag antar att vi har tur med vädret för att vara under regnperioden. Vädret är mer bra än dåligt. Havet är sällan spegelblankt men istället bjuder det på roliga vågor att leka i. Stället vi bor på drivs av ett gäng italienare och det verkar vanligt att turister stannar länge. I mataffären kan man köpa 12 månaders visum för 2000 kronor. I city hittar vi Small Hotel som drivs av en kille från Stockholm. Hotellets restaurang har ett tiotal svenska maträtter på menyn och kvaliteten på dem är absolut toppklass.
En dag när jag är i city så blir jag påhoppad av folk från det hotell vi bodde på första natten när vi kom. Först fattar jag inte vad de vill men så kommer ägarinnan springande och menar på att vi stulit någon dekoration till sängarna. Jag försöker förklara att vi inte stjäl saker men hon verkar inte lita på turister. Jag säger att om det fanns något på sängarna så ligger väl det i någon låda eller i garderoben. Det är ett litet hotellrum med en garderob, ett skrivbord och ett badrum.
Det bor nya gäster i rummet nu så vi kan inte gå upp och kolla men damen säger att hon letat exakt överallt flera gånger och att grejorna inte finns. Hon menar också att vi försvann så snabbt när vi checkade ut att de inte hann kolla rummet. Vilket jag påpekar inte är sant eftersom det tar en kvart att packa hojarna. Jag hör senare med Olya och hon säger att hon lagt dekorationer i garderoben. Jag åker tillbaka till hotellet och berättar det. Där, skriker damen totalt förvånad och springer upp på rummet för att kolla men kommer ner igen och säger att de inte finns. Vilket antagligen är ljug. Nu kommer jag att cykla genom djungeln mot Thailand medan Olya tar bussen då hon inte gillar vägens höjdprofil.
Distans 0 km.
//Magnus Hedström