2011-05-27. Kathmandu, Nepal.
Dag 365-392. 3 april 2011 -. Kathmandu – Besi Sahar – Bragha.
Allt är inte bra med Kathmandu. Luften är kass. Trafiken är kaos. Ljudnivån obehaglig. Det är för mycket folk, bilar och motorcyklar. Många ljuger, tigger och erbjuder viskande i mitt öra smoke, nice girls och något som kallas everything men som jag inte testat. Vattnet är gift och det finns knappt någon elektricitet. Men jag trivs. Klimatet är bra. Himalaya är nära. Det finns bra mat, bra cafeer, bra boende, grymma bokaffärer och det är framför allt väldigt billigt samt att turisterna som är här har samma intressen som jag med resor, berg och fjällvandring.
En eftermiddag sitter jag och äter dyr men bra mat på Kathmandu Guesthouse när ett 24-årigt bombnedslag från Australien kommer fram till mitt bord. Är Du ensam? Ehh ja. Kan jag slå mig ner? Ehh ja. Jo alltså jag kom precis hit och när jag gick ut på gatan blev jag nästan överkörd samt överfallen av flera försäljare. Jag behöver någon som har lite koll och som kan visa mig staden, har du tid? Jag sväljer nästan gaffeln men när jag hämtat mig pyser vi först till Swayambhunath ett tempel fullt med apor och därefter till Boudhanath vilket är en stor stupa och buddhistisk mötesplats.
Alla dagar är inte lika överraskande normalt kör jag sovmorgon, internet, god mat, läser bok och träffar någon kompis över en fika. En dag åker jag buss till Shivapuri och promenerar runt bland bergsknallarna där som är huvudstadens närmsta granne. Besöker också Bhaktapur Nepals gamla huvudstad och kanske den bästa sevärdheten i området med flera tempel och långa gator av urgamla trevliga byggnader.
Jag träffar Olya från Kazakstan och vi bildar team för en vandring i Annapurnaområdet. Bussresan till ledens startpunkt Besi Sahar tar 7 timmar och är lika trevlig som vanligt. Vägen är trasig. Det är tokmycket trafik. Det är varmt och hög ljudnivå och det stinker fruktansvärt när vi passerar små byar. Landskapet är dock vackert och det fungerar utmärkt att smyga ut ett badkar av fantomendoft utan att någon anar att det är jag som har en kass mage.
Vandringsdag 1. Vi lämnar Besi Sahar på 800 meters höjd 07:30. Det är kalasväder och redan varmt. Landskapet är grönt, fåglarna kvittrar och jag njuter av att höra sulornas knaster mot gruset. Omväxlande stig och grusväg med blygsam busstrafik. Vi följer floden Marsyangdi Khola och dalen vi går i heter också Marsyangdi. Passerar majsodlingar, flera byar med enkla lodger och vi skymtar några höga vita berg på håll. Barn tigger efter godis och pengar. Det blir varmare och vi ser bufflar bada i lerpölar för att få svalka. Mitt på dagen börjar det blåsa kraftigt med grus i ögonen som följd.
Leden heter Annapurna Circuit och vi fortsätter uppför på grusväg och sedan smala stigar bland gröna majsterrasser till Bahundanda 1270 meter. Väljer mellan två olika lodger och fastnar för en med härlig vy över dalen och mängder av terrassodlingar. Stället måste vara ett av de mysigaste jag bott på och rummet kostar 4.50 kronor natten. På kvällen anländer ett par som flytt från grannlodgen vilken vi också nästan valde. En grupp om 35 israeler har flyttat in och ljudnivån passerade visst smärtgränsen. Vår lodgeägaren förklarar att israelerna brukar prata med varandra även om de är på var sida trädgården och den ena personen samtidigt sitter inne på toaletten. Tid 7:30.
Dag 2. Majsterrasserna blir ännu mer imponerande. Det är grönt överallt och blå himmel igen. Leden går först ner och letar sig sedan upp högt upp i dalen längs branta bergssidor. Vi äter lunch i byn Ghermu. Jag frågar om de har kyckling som finns på menyn. Jodå det är inga problem. Efter några minuter kommer kökspersonalen bärande på en vit vacker kyckling och skär halsen av den mitt framför ögonen på mig. Kniven är i slöaste laget och det tar cirka minuten samtidigt som kycklingen kämpar för att komma loss. Måltiden känns inte helt hundra faktiskt. Korsar floden vid Syange där det blir grusväg och uppför på branta genvägar. Det börjar blåsa kraftigt mitt på dagen igen. Checkar in i byn Jagat 1330 meter med kalasvy över floden som rinner längst ner i dalen som nu är en smal canyon. Tid 6 tim.
Dag 3. Går grusväg en bit sedan finns det två varianter att välja mellan. Vi beslutar oss för den gamla leden utan väg som ska vara grönare och vackrare. Det börjar upp sedan plan vandring bland bananträd med utsikt över mäktiga vattenfall på andra sidan dalen. Brant ner för att korsa och följa floden. Jag stannar för ett kort kallt dopp. Uppför igen och eftermiddagsvinden dyker upp. Bärare släpar omkring på stora delar till ett plåttak på ryggen vilka fungerar som perfekta vindfångare. Ser en ledsen häst med blödande och brutet ben. Brant upp till byn Tal 1700 meter som ligger i ett hörnet av dalen som tillfälligt har en platt och bred botten. Tid 4:45.
Dag 4. Fint vader men dis. Smal led på brant klippa. Vackert bakåt mot Tal med Marsyaingdiflodens turkosa vatten. Möter karavaner med mulor. Vi blir stoppade i byn Karte och tvingas vänta i 30 minuter på grund av sprängningar till en ny väg. Vägbygget stör en hel del. Där naturen tidigare varit grön ser det nu ut som ett slagfält med grus och sten åt alla håll och kanter. Vägen är inte klar än men om några år ska den gå ändå till Manang långt upp i dalen. Vi har gått norrut i tre dagar men nu svänger leden väst. Svagt uppför på bred stig och bakom diset skymtar vi Annapurnamassivet för första gången. Stannar för natten i Danaque 2210 meter. Tid 5:45.
Dag 5. Uppför på bred väg i skog. Fint väder men dis igen. Bakåt ser vi Manaslu 8156 meter. Ser en hel del andra vandrare men mestadels går vi själva. Mer uppför på grusstig i barr och rhododendronskog. Passerar byn Thanchowk som är full av blommande äppelträd och gröna ängar. Möter mulor som bär ved. I byn Koto passerar vi dalen Nar-Phu som bär iväg norrut. Checkar in i Chame 2710 meter i mysig bungalow. Tid 5:45.
Dag 6. Vilodag i Chame. Äter frukost på verandan och läser bok med utsikt över Manaslu. Vädret är underbart halva dagen men sedan blir det moln och blåsigt igen. Vi har ett svenskt par som grannar.
Dag 7. Uppför på bred stig i granskog. Går bredvid Marsyangdi Khola och har tillfälliga vyer över vita berg. Passerar byn Bhratang som består av stenhus. Leden svänger norrut en kort bit och vi får en mäktig vy över Paungda Danda-klippan som är 1500 meter hög och helt slät men inte lodrät. Leden är för en stund uthuggen i bergväggen strax ovan floden. Fin vandring i mer granskog i dalens botten som nu blivit bredare igen. Checkar in i Pisang 3240 meter. Gör en promenad till Upper Pisang hundra meter upp då himlen öppnar sig med regn och hagel och vi passar samtidigt på att smita in på en lodge och njuta av varm äppelpaj. Tid 6 tim.
Dag 8. Går en fotorunda i Upper Pisang i strålande väder. Därefter flack vandring i barrskog. Passerar en liten men vacker sjö. Dalen är nu öppnare och bredare. Söder om oss ser vi bergen Annapurna 2, 7937 meter, Annapurna 4, 7525 meter, Annapurna 3, 7555 meter och Gangapurna 7454 meter. Serpentiner upp till stenbyn Ghyaru 3670 meter och nu börjar höjden kännas. Skråar flackt högt över Marsyangdidalen som blivit torrare. Det är mäktiga vyer både fram och bak. Lite nedför till Ngawal en till mysig by av stenhus. Första boendet utan dusch. Tid 5 tim.
Dag 9. Skråar ner i dalen med vy över Annapurnamassivet. Flackt genom skog full av getter på frukostmöte. Torrt landskap med branta färggranna bergssluttningar. Det är varmt och fint väder när vi följer floden i dalens botten förbi byn Mungji och checkar in i Bragha 3470 meter. Får ett guldrum för 9 kronor på Hotel New Yak med vyer i tre väderstreck så att vi ser dalen i båda riktningarna samt Annapurnamassivet. Gör en promenad upp till Manang 3540 meter som är områdets stora by med mer än 500 hus. Tid 3 tim.
Dag 10. Vilodag i Bragha. Vi hade planerat en dagstur upp till två sjöar men vädret är dåligt. Siktar på att gå imorgon istället och efter det bär det upp i en ny dal mot Thorung La-passet som är ledens prövning och högsta punkt med 5416 meter.
//Magnus Hedström