2010-11-13. Datong, Kina.
Dag 193-216. 13 oktober 2010 -. Beijing.
Beijing är Kinas huvudstad och med 19 miljoner folk landets andra största stad efter Shanghai som huserar 22 miljoner. Beijing skulle kunna vara en av världens coolaste städer men får tyvärr inte riktigt ihop hela konceptet. Det är ofta svårt att röra sig både på land och nere i tunnelbanan. Det är alldeles för mycket folk och fordon. Det visas bara ett fåtal amerikanska filmer på bio varje år, antagligen för att gynna den egna produktionen. Det jobbar 30.000 kineser på den lokala internetcensuren vilket krånglar till saker. Det är ändock en imponerande stad och det finns massor att se och göra och det finns framförallt en sevärdhet i knockoutformat. Muren.
Malin packar ihop och flyger hem till Sverige och strax efter plockar jag upp mamma på flygplatsen. Vi sätter full fart med sightseeing och anmäler oss till en promenad på den Kinesiska muren. Bussen släpper av oss vid Jinshanling där den klassiska promenaden till Simatai börjar. Det finns flera bra ställen att syna muren på utanför Beijing men just här ska det vara som bäst om man vill gå en bit. Den här delen av muren är restaurerad. Där den inte är underhållen kan man normalt inte gå om det nu ens finns några ruiner kvar över huvud taget.
Muren började byggas för över 2000 år sedan men det mesta av murens 8852 km är byggda mellan år 1300 och 1600. Vi vandrar uppe på muren och den slingrar sig fram längs höga bergskammar kilometer efter kilometer. Vid varje liten topp finns ett torn som man går igenom så det är kuperat hela tiden och ofta brant. Vi har lyckats pricka in jättefint väder och utsikten med berg, skog och mur håller absoluta världsklass. Det är få turister de flesta som går är från samma buss som oss. Sista biten ner till Simatai är avstängd för ny restaurering och vi klättrar ner från muren efter 6 km.
Att muren skulle bli intressant det visste vi innan. Men att vi skulle bli bjudna på en show redan i bussen på väg till Jinshanling kunde vi inte ana. När vi stannar vid en mack för att tanka ser vi två kineser som inte riktigt har samma synsätt på en trafiksituation som vi tyvärr just missat. Ena killen är en sån där hård typ på motorcykel med skinnjacka och svart hjälm. Han skäller ut en sån där cool typ med kostym och öronsnäcka medan den mannen står och tankar. Mc-killen håller ett långt föredrag viftande med armarna. Kostymkillen är mycket större och viftar med ett finger framför näsan på den lilla mc-killen att han bör hålla sig lugn.
När den stora killen tankat klart försvinner han en stund för att strax efter komma tillbaka och fixa betalningen medan mc-killen står kvar bredvid bilen och väntar. När de sammanstrålar igen kör mc-killen samma föredrag i repris med vevande armar men med ett par snäpp högre volym. Det blir droppen för kostymnissen som hoppar in i bilen och trycker på gasen i botten när mc-killen fortfarande står framför bilen. Jag vet inte om han vill skrämmas eller köra över honom men han träffar benen så att mc-killen ramlar över huven och tar emot sig med händerna.
Mc-killen blir då galen och försöker öppna en bildörr men hinner inte utan dunkar istället hjälmen i bilens baklucka samtidigt som den accelererar i en rivstart. Överraskande nog så har mc-killen placerat en mc-polare vid mackens utfart som nu kommer springande och rycker upp en bakdörr i farten men lyckas inte hoppa in då bilen svänger och sladdar ut från macken. Båda mc-killarna hoppar då upp på sina hojar och börjar jakten som vi tyvärr missar. Om bilisten kom undan är nog tveksamt trafiksituationen är halvkaos och antagligen fastnade han ganska snart i köer om han nu inte hade en himla tur.
Beijing är mycket tempel och gröna parker. Vi besöker det trevliga buddhistiska Lama Temple. Vandrar en halv dag i den vackra Himmelens tempelpark. Trängs med mängder av kineser i Förbjudna staden som är ett stort område mitt i city med vackra hus, häftiga portar, några tempel och stora rena ytor där beslutsfattarna bodde i 500 år samtidigt som området var avstängt för alla andra. Sommarpalatset är Beijings näst bästa sevärdhet. Ett stort parkområde lite utanför centrum runt en sjö med flera öar, vackra broar, paviljonger och med ett tempel uppe på en höjd med storslagen vy över parken och Beijings stadskärna. Sommarpalatset var beslutsfattarnas rekreationsområde när de inte höll till i Förbjudna staden.
Beijing kan vara jobbigt ibland. Innan jag fick kläm på byn kunde dagen börja så här: Jag kommer in på ett internetcafe och vänder direkt när det inte går att andas av all cigarettrök. Det får bli city istället tänker jag men så får jag inte plats i tunnelbanevagnen annat än att stå som en sardin bland ett myller av harklande kineser. Prövar taxi men när det är rusningstrafik vill chaufförerna antingen inte köra västerlänningar eller så tar de åttadubbelt pris. Jag lägger ner city och tänker handla mat men blir inte insläppt i affären då jag har ryggsäck. Traskar tillbaka till vandrarhemmet och läser bok istället.
Beijings shopping är inte heller någon lek. Antingen går man i de exklusiva varuhusen och handlar originalgrejor dyrare än i Sverige där man nästan blir ensam kund. Eller så väljer man någon av alla inomhusmarknader där nästan allt är fejk och man har inte en aning om priserna. Det är ett myller av turister och kunder och försäljare och kikar man på minsta lilla pryl och blir upptäckt vilket man givetvis blir så håller de i en tills man handlat något eller sliter sig loss. Här drar de sig inte för att lura kunderna på priser tio gånger inköpspris. Bästa prutmetoden tycks vara att klargöra redan från början att man absolut inte vill ha prylen och då sjunker priset drastiskt. Speciellt bra shopping är det inte men ändå lite roligt att se och uppleva.
Beijings charm ligger i dess hutonger. Ett myller av smala gator och med massor av aktivitet. Det är här man hittar de överlastade cyklarna, de skrikande fruktförsäljarna, cykel och mopedmekaniker som har sin arbetsplats direkt på gatan, en uppsjö av små restauranger och stånd med billig mat samt en del souvenirbutiker om området också drar turister. Går man till en park tidig morgon så hittar man hundratals kineser som pysslar med konstiga gymnastiska övningar i grupp och ofta till musik. Eller så spelar de kort eller något bollspel med fiskhåvssträngat badmintonracket där man med stil föser iväg bollen till sina med eller motspelare.
Jag finner kineserna en aning virriga. Ibland när man kommer gående så bestämmer de sig för att börja röra på sig precis som man ska passera och man tvingas tvärnita för att inte krocka och det gäller förutom gångare även cyklister och bilister. I Sverige skulle man väl få en örfil med ett sånt beteende men här är det vardag. Priset tar nog en händelse inne på en av toaletterna vid Sommarpalatset. När kineserna kliver innanför tröskeln till det allmänna utrymmet så öppnar de samtidigt både skärp och gylf och gör sig beredda. De kan liksom inte avvakta och se hur situationen i badrummet är. Nu är det fullt på alla pissoarer och det hade kanske inte varit så dumt att vänta en liten stund med starten. Men det verkar inte heller vara något problem för helt plötsligt ser jag 10 köande kineser med en varsin ballefjong i näven och det i samma veva som jag själv är på väg ut vilket inte är alldeles lätt då utgången inte riktigt är anpassad för en hel klunga. Otrevligt värre.
Av Beijings 143 museer besöker jag inget. Mamma åker hem efter 9 roliga dagar. Min före detta arbetskompis Lisa med familj passerar byn på en resa i landet och jag får middagssällskap i några dagar till vilket är kul. Vi äter bland annat den klassiska pekingankan. Gott kött som jag nog skulle kalla anka och som rullas i tunt pannkaksliknande bröd vilket fylls med grönsaker och sås. Taktiken påminner en del om tacos. Jag lämnar in cykeln på service och byter kedja för första gången samt vevlager. Mamma hade med sig ett helt nytt bakhjul med ny kassett samt nya riktiga däck och slangar så nu känns cykeln som ny. Jag har också fått ett nytt innertält då dragkedjan på det förra var trasig. Efter nästan 4 veckors vila är det så dags att cykla vidare.
Distans 0 km.
Dag 217. Beijing – He Nan Tai Cun.
Det är varmt och skönt men smog när jag lämnar Beijing västerut. Det går bra att hitta och efter 35 km är jag på väg upp i bergen på väg 109. Vägen blir smal och trafiken kör onödigt fort. Efter 50 km är det 4 km uppförsbacke till 550 meter över havet och på krönet cyklar jag igenom en lång mörk otäck tunnel där det hade varit uppskattat med lite mer hänsyn från bilisterna. Det är svalt ute och de träd som har löv kvar badar i höstfärger. Jag rullar ner på andra sidan och slår upp tältet i en träddunge endast 15 meter från vägen. Höjdmeter 650.
Distans 65 km. Ack 9756 km.
Dag 218. He Nan Tai Cun – Renjiagou.
Ingen lyckad tältplats. Alldeles för livat med mycket lastbilar och oljud från en järnväg hela natten samt stark vind. Fin morgon dock och bra asfalt men moln drar in tidigt och det blåser motvind. De sista löven ryker från träden. Vägen slingrar sig fram i en dalgång lite mera upp än ner. Jag passerar Qingshui vilket är första byn som stämmer med kartan sedan Beijing. Därefter blir det konstant uppför i stark motvind. Lagar nudlar vid 55 km och samtidigt kommer det några snöflingor så det får bli långbyxor. Sen blir det riktigt brant och jag kan bara cykla i 6 km/h. Blir rejält trött i låren så jag stannar och vilar flera gånger. Efter 70 km når jag ett pass på 1475 meter och då har det varit brant sedan lunch samt att jag startade dagen på 315 meter. Totalt 30 km backe. På toppen gissar jag att det blåser runt 18 sekundmeter. Jag är svettig och vinden är grymt kallt. Termometern i packningen registrerar minus 1,4 grader som kallast.
Jag sätter av direkt nerför men går vissa bitar då det inte går att hålla balansen i vinden. Det börjar bli mörkt samtidigt som jag når en liten by där det finns enkelt men okej boende. Det är grymt skönt att komma in i ett varmt rum även om det bara håller 8 grader. Rummet och hotellet saknar toalett så jag använder byns allmänna vilket är en multitoa med 5 hål i golvet i ett och samma rum. Höjdmeter 1260.
Distans 77 km. Ack 9833 km.
Dag 219. Renjiagou – Korsningen väg 109/207.
Det snöar under natten. På morgonen är vägen isgata men vädret är fint. Jag tar det lite piano med avfärden tills isen smälter. Det bär uppför direkt och vägen är fortfarande isig där det är skugga. En tankbil har fått sladd och fastnat mitt i vägen och blockerar framfarten för alla utom mig. Det är 5 km upp till ett nytt pass på 1410 meter. Sen brant ner på is i skugga och jag kryper fram. Chaufförerna som jag möter har hoppat ur sina fordon och skottar sand på vägen. Passerar ytterligare en lastbil som glidit och blockerar vägen. Olyckorna gör att det är minimalt med trafik vilket är skönt.
Det är en bra bit utför och det blir varmare hela tiden. Kommer ut på en större väg med vägren och cyklingen är kuperad förbi några byar men efter en stund lämnar jag bergen bakom mig. Flackt och åkermark med mycket folk på fälten där de använder hästar istället för traktorer. Ingen vind och jag trampar på i bra fart tills det börjar skymma då jag hittar ett motell i korsningen mellan vägarna 109 och 207. Höjdmeter 930.
Distans 85 km. Ack 9918 km.
Dag 220. Korsningen väg 109/207 – Yangyuan.
Frost och kallt när jag trampar norrut i fint väder och utan vind. Bra väg och lite trafik. Har träningsvärk i benen efter de senaste dagarnas bergsetapper. Varje kvadratmeter av marken är väg, hus eller åkermark. Stora lass av majsplantor transporteras av hästar och åsnor. Vid 40 km svänger vägen väst igen och det blir blandat mellan ny asfalt och gruspartier där de håller på att byta ut en massa broar. Det börjar blåsa motvind och vinden tilltar. Efter en stund kan jag bara cykla i 11-12 km/h.
Staden Yangyuan är felplacerad på kartan och dyker upp 10 km för sent. Jag tar mig in till city och folk tittar på mig som om det vore E.T. som cyklar förbi. Ser en ny variant av fårtransport. Två mc-killar har surrat fast bakbenen på två får i framgaffeln och frambenen i bakdelen på sina hojar och kan på så vis köra omkring med två levande får var utan att störas i sin körning mer än att det antagligen luktar lite kul. Hittar ett hotell med dusch och det är så galet skönt med varmvatten när man har frusit hund står jag och tänker när det inte finns något varmvatten. Slår ihjäl några kackerlackor och går sen ut på stan och äter kycklingburgare. Höjdmeter 170.
Distans 80 km. Ack 9998 km.
Dag 221. Yangyuan – Datong.
Efter 2 km passerar jag 10.000 km totalt. Samma väder som igår, vackert, kallt och ingen vind men det är några lustiga molnformationer här och var så jag anar vartåt det barkar. Det börjar blåsa redan efter 35 km och det är stark motvind. Kämpig cykling och mycket trafik samt inte så roliga vyer. Kommer in i staden Datong och kör igenom hela centrum till ett hotell vid järnvägsstationen där det ska finnas sovsal men det gör det inte längre. Väljer istället ett hotell med ett eget mycket fint rum med härligt varm dusch. Tar en promenad på kvällen då det är halv storm och det blåser sand, löv och en massa damm i luften samt att bitar från husen kommer farande så att jag nästan får en parabolantenn i skallen. Nu blir det vila i några dagar innan jag fortsätter mot Pingyao. Höjdmeter 220.
Distans 90 km. Ack 10088 km.
//Magnus Hedström