2010-04-26. Moskva, Ryssland.

Dag 1. 4 april 2010. Västerås – Sävsta.
Cykelresan börjar på Stora torget i Västerås. Mor, far och några polare är på plats för att önska lycka till. Cykeln känns vinglig och jag har inte hunnit testa den alls innan. Letar efter växlar och bromsar men det går ändå bra. Jag får sällskap ut till Brynolf bagare på Hälla av mina bästa vänner och på Brynolf kommer några arbetskamrater för att kontrollera att jag inte skojat med dem aprillo. Fika sedan ny avfärd mot Tortuna och vidare genom Enköping. Strålande sol men kallt i luften och snöfläckar på åkrarna. Cykeln rullar fint nedför men blir jättetung vid minsta motlut. Jag har 54,382 gram packning inklusive det jag har på mig men exklusive cykeln. Vid halv åtta börjar det att skymma och jag letar tältplats vilket är lite struligt men löser sig till slut. Hamnar tyvärr nära några gårdar där jag hör röster så jag slår upp tältet tyst och lägger mig för att att sova direkt. Trött i benen.
Distans 53 km. Ack 53 km.

Dag 2. Sävsta – Stockholm.
Noll grader i tältet under natten. Kommer iväg 08:00. Följer gamla Stockholmsvägen förbi Bålsta, Bro, Kungsängen och Kallhäll. Efter en timmas cykling börjar det att snöa och blir kallt, blött. Villar bort mig lite vid Jakobsberg och hamnar nere i tunnelbanan. Försöker ta hissen upp men cykel och packning får inte plats. Känner mig avvikande i Tensta. Bara jag med fullpackad långfärdscykel. Lunchar kebabtallrik på Ulvsundagrillen. Rullar genom hela city med farten från Tranebergsbron. Landar i Frihamnen klockan 15:30 där min cykelpartner Malin Rendahl 36 år från Nyköping väntar. Vi cyklar på färjan till Riga, Lettland. Nytt land nummer 52.
Distans 69 km. Ack 122 km.

Dag 3-6. Riga.
Cyklar av båten vid 11-tiden. Fixar med cyklarna, packning och upptäcker att Malins styre sitter löst vilket vi inte kan fixa. Medan vi letar efter en cykelverkstad visar det sig att Malins hoj vobblar så in i baljan. Försöker lösa problemen under dagen men det går inte. Jag checkar in på ett hostel och Malin tar båten tillbaka till Stockholm. Mina knän gör ont så det passar bra med lite vila. Två dagar senare kommer hon tillbaka med sin gamla cykel och har då åkt samma nattfärja, en partybåt, tre nätter i rad. Gamla cykeln behöver fräschas upp och lämnas in på service. Verkstaden jobbar två dygn i sträck. Malin blir i samma veva kompis med ett ryskt par vilket gör att vi plötsligt har en kontakt i Moskva. Hon får även hotellpersonalen att hjälpa till med reparation av cykeln och ett tag tar hon över huvuddatorn på hotellet då gratismaskinen inte är tillräckligt bra. Själv ligger jag i sängen och läser Jan Guillou.
Distans 0 km.

Dag 7. Riga – Lielvarde.
Kommer äntligen iväg. Krånglar oss igenom Riga längs floden och kommer till slut upp på E22, motorvägen österut. Det är mycket trafik i början. Vi passerar Salaspils, Ogre och Kegums. Flack cykling bredvid åkrar. Det är varmt. Hundar skäller men alla är kedjade. Det är otäckt med lastbilarna. Man fastnar i deras vinddrag och sugs in mot dem när de passerar för nära. Hittar en fin gård precis före Lielvarde där vi frågar om lov och får tälta vid floden Daugava vilket blir kanon. Mycket smådjur som spindlar och fästingar i gräset.
Distans 55 km. Ack 177 km.

Dag 8. Lielvarde – Stukmani.
Det är varmt ute och jag byter till cykelbyxor. Fin asfalt och lite trafik på förmiddagen. Sämre asfalt och mer trafik på eftermiddagen. Mer lastbilar än bilar. Lastbilarna låter nästan som F1-bilar när de kommer bakifrån så man är alltid förberedd. Vi försöker cykla på vita linjen på sidan av vägen sen finns en vägren av grus som vi flyr till när det bökar till sig. Vi kör 10 km och tar sedan en rejäl paus och därefter 10 nya kilometer. Lunch i Koknese där vi köper pizza. Följer samma flod som igår men nu heter den Pjavinu. Hittar en jättefin tältplats i Stukmani precis vid floden och en bit från vägen. Vilar i tältet. Benen är trötta och Malin har fått ont i vänster knä.
Distans 67 km. Ack 244 km.

Dag 9. Stukmani – Endzeli.
Fryser under natten. Två plusgrader i tältet som kallast. Strålande morgon och vi börjar packa. Kommer en halvmeters lång orm ringlandes vid tältplatsen precis som jag ska göra tvåan så det blir en förkortad version. Det börjar med lite trafik och fin asfalt men före Jekabpils blir det sämre och vi blir snabbt slitna. Hittar en lettisk McDonaldsvariant och det är galet gott. Efter lunch är det motvind och sand i luften. Ögonen blir irriterade men strax före Kukas avtar vinden och det blir också grym asfalt. Fin resa till Endzeli där vi hittar en okej tältplats bredvid en bäck och i kanten av en åker. Det är lite långt att gå för att fråga om lov så vi skippar det. När det börjar skymma upptäcker vi en tjomme som står och spanar på tältet 75 meter bort men när vi vill snacka med honom så pyser han iväg.
Distans 65 km. Ack 309 km.

Dag 10. Endzeli – Rezekne.
Mannen från igar dyker upp på morgonen. Först verkar han arg men när vi är svenskar och ska till Rezekne så går det bra. Vi packar ihop och pyser iväg. Blå himmel igen. Passerar Varaklani och lunchar i Vilani. Känner oss trötta på eftermiddagen. Hundarna blir som galna när vi passerar men alla är fortfarande kedjade eller innanför staket. Malin tappar sina solbrillor men upptäcker det. Vänder tillbaka och hittar som tur är på dem. Kommer till Rezekne och letar bostad. Hittar ett motell modell enkelt och checkar in. Härligt med dusch och fräscha kläder. Äter kvällsmat på Statoil.
Distans 76 km. Ack 385 km.

Dag 11. Rezekne.
Vilodag i Rezekne. Malin hann aldrig få sitt visum till Ryssland innan vi åkte trots att hon lämnade in ansökan före jul. Istället så styrde hon upp det så att passet skulle skickas hit till Rezekne. Tyvärr visar det sig att det postkontor som passet skulle ha skickats till har stängt för gott. Vi knallar in på ett annat kontor som vi råkar passera för att undersöka vad som hänt och vips så finns både pass och visum där. Tala om tur. Imorgon ska vi försöka ta oss in i Ryssland och planen är 11 dagar kvar till Moskva.
Distans 0 km.

//Magnus Hedström