|
2001-09-27. Shanghai, Kina.
Nr 4. Yangtzefloden.
Att tappa ansiktet är bland det värsta som kan hända en kines. Alltsa om humöret skenar eller om de skäms för något de gjort. Nu ar klockan halv ett pa natten och vi har precis klivit av färjan i Wuhan efter turen på Yangtzefloden. Melissa från USA, som vi delat hytt med under fyra dagar, ska få sina forbestallda tågbiljetter för vidare färd söderut. Kinesen som lämnar dem har kladdat några kinesiska tecken på kvittot och hävdar att Melissa maste betala ytterligare 50 kronor vilket rakar vara samma summa som vaxelpengarna hon star och vantar pa. Platsen ar ett mörkt hamnområde och det har varit en häftig ordväxling i 30 minuter.
Melissa på ena sidan och kinesen på den andra, hjälpt av en tjej som kan lite engelska. Vi andra 5 västerlänningar har bildat en ring runt kinesen och spärrat hans flyktvägar. Runt oss star ytterligare tre ringar med totalt 30 kineser. Vi försöker se så arga ut som möjligt. Till slut svänger folkmassans syn på saken och det verkar som om de flesta håller med oss. Om det är för att de tror att killen ska bli golvad när som helst eller för att de insett att han försöker blåsa oss vet vi inte. Han ger i alla fall upp. Ger Melissa sina pengar, gar ivag och satter sig och grinar. Killen har förlorat sitt ansikte. Det var den andra segern för kvällen.
Bara timmen innan inhämtades den första. Det mesta är bakvänt i Kina. Således ska alla sorts biljetter uppvisas när man kliver av tåg och båtar. Nu hade vi bytt ut vara biljetter mot en liten papperslapp som fungerat som passerkort på båten. Håkan har tillfälligt dålig kontroll på sitt passerkort. När vi ska byta passerkortet mot våra biljetter kör det ihop sig. Kinesen som sköter biljetterna sager att Håkan inte får kliva av båten om han inte har någon biljett. Killen står framfor oss med alla våra biljetter i handen. Helt plötsligt rycker Stefan till sig dem och säger, nu har vi dem visst. Kinesen fattar först ingenting och försöker sedan förklara att vi just brutit mot reglerna men ger upp efter 10 minuter. Två segrar inom loppet av en timme. Dags att ragga husrum för natten vilket går fort och sedan pub för att fira med nagra kalla.
Från Chengdu åkte vi 5 timmar skumpig buss till Chongqing där det var 37 grader varmt. I Chongqing klev vi på båten som under fyra dagar skulle ta oss 120 mil nedströms Yangtzefloden till Wuhan, halvvägs till Shanghai. Det var extremt varmt de första två dagarna, vi hade 34 grader i hytten pa dagen men det sjonk som tur var till 29 grader under natten. Hytten var på 10 kvadrat med 8 sovplatser. Sängarna var inte långa men smala och hårda. Jag håvade genast upp mitt självuppblåsbara liggunderlag vilket jag var tvungen att vika för att få plats i kojen.
Vi var 8 västerlänningar i hytten och det var ett skoj gang. Det tyska paret klev av efter tre dagar. Den tyska killen åkte på hög feber men en kinesisk doktor tryckte i honom några sprutor och han blev snart bättre. Floden var tyvärr en av världens största soptippar da kineserna slanger allt i den. Turens höjdpunkt var passagen av "the Three Gorges" vilket till och med ska vara finare än självaste Grand Canyon. Enligt reklamen. Så var det inte även om det var vackert. Vi passerade också det nya stora dammbygget, Three Gorges Dam, där ABB är med och pillar med några turbiner. Men det var på natten och vi såg bara en massa starka lampor.
Yangtzefloden mellan Chongqing och Wuhan.
Återigen var det toaletterna som blev det stora samtalsämnet. Det fanns två ombord. En dam och en herr. Och det var två stycken 5 meters bajsoarer! Jovisst, en decimeter bred och fem meter lång ränna som det strömmade vatten i. Det var bara att ta plats! Fördelen var väl möjligen om man har problem med balansen, då kan man greppa axeln på kinesen framför. Detta gjorde ju att man väntade in i det sista och när det väl var dags önskade man inget hellre än att man tagit en ryggmärgsbedövning innan. Detta och alla spottande kineser utefter relingen gjorde att vi fick nog efter fyra dagar. Från Wuhan tog vi nattbuss med sängar till Shanghai.
Shanghai är Kinas största stad med 15 miljoner invånare och med mer an 3000 skyskrapor. Vi har gått de trevliga gågatorna, åkt båttur, varit på museet och tagit tåget sex mil norr till Suzhou som är Österns Venedig. Vackert men absolut ingen jättegrej mot vad vi sett tidigare. Vi har bott på Shanghais äldsta hotell, Pujiang med bra läge och bra priser. Ikväll tar vi tåget 9 timmar söderut till Wuyibergen för fjällvandring i några dagar.
Shanghai skyline.
//Magnus Hedstrom |
