2011-07-28. Chengdu, Kina. Nr 31. Dag 417-427. Dag 417-427. 25 maj 2011 -. Pokhara ar landets nast storsta stad med 350,000 folk och placerat mitt i Nepal. Staden ar granne med sjon Phewa Tal och det har skapat en annorlunda atmosfar mot Kathmandu. I stallet for ett pulserande kaos ar det betydligt mer avslappnat med langtidsresenarer som lugnt glider gata. Omradet narmast sjon ar ett myller av restauranger, cafeer, internethak, gatuforsaljare och hotell med bra standard. Nar regnsasongen i Indien startar verkar manga ta sig hit for att roka vidare. Sjon Phewa Tal vid Pokhara. Vi stannar bara en natt. Aker sedan buss 7 timmar till Kathmandu. Ser langs vagen en lastbil proppfull med bufflar som har det betydligt samre an vi. Nagon efterbliven typ har forsokt fa bufflarna att inte ramla genom att kora rep genom nosen samt knyta fast repen och svansen i taket. Det funkade inget bra och vissa bufflar ligger i hogar pa golvet medan andra kampar febrilt for att inte ramla samtidigt som nagra rengor avgasttrumman av skrack. En aterkommande humorsankande aktivitet nar jag reser ar att se hur manniskor behandlar djur. Val i Kathmandu ar det dags for 8 dagars forsranning nedfor floden Sun Kosi i Ostra Nepal. Turen anses vara raftingens topp 10 i varlden enligt guideboken. Vi traffar guiden Maila och gruppen kvallen innan avfard. Vi ar totalt 7 turister. En kille fran Australien, en tjej och ett par fran England, en tjej fran USA samt jag fran Sverige och Olya fran Kazakstan som jag gick i Annapurna med. Australiska killen ar utbildad raftingguide och vi traffades ocksa i Annapurna. Forsranningsdag 1. Det ar risk for strejk och vi traffas 04:00 for att hinna ut ur Kathmandu innan den startar. Forst saknas amerikanska tjejen som aven saknades igar pa traffen. Nar hon val dyker upp saknas var buss med all utrustning. Till slut ar vi pa vag men for att ta igen tidsforlusten forsoker chaufforen kora dubbelt sa fort mot vad buss och vag ar byggt for. Sur start men efter 3 timmar utan krasch ar vi i alla fall framme vid Dolalghat dar floderna Indrawati och Sun Kosi mots. Det tar nagra timmar att lasta av bussen samt pumpa och packa batarna. Vi har en stor bat med utrustning som en guide kor och en bat med guide for oss turister samt tva killar i kajak som ar var sakerhet om nagot gar snett. Vadret ar tunga moln och latt regn. Landskapet ar flod omgiven av grona kullar. Guiden gar igenom hur vi ska paddla. Nar han sager forward paddle paddlar vi framat. Nar han skriker back paddle paddlar vi bakat. Och nar han skriker hold on sa haller vi i oss. Alla utom den amerikanska tjejen fattar detta. Floden borjar lugnt och behagligt. Passerar nagra mindre forsar och det ar kul nar vattnet rycker tag i baten. Forsta dagen ar kort och vi kommer efter nagra timmar fram till en harlig strand dar vi slar upp vara talt. Vadret ar battre och det ar fantastiskt mysigt. Tyvarr rakar jag se hur guiderna hanterar mat och vatten och jag bestammer mig genast for att ata minimalt samt dricka mitt eget vatten. Jag har med mig vattenreningspiller. Pa vag nedfor Sun Kosi floden. Dag 2. Bra vader och fortsatt gront kulligt landskap som floden snirklar sig fram genom. Ser lokalbefolkning fiska med stora nat som de slanger ut som lasson. Paddlar forbi flera sma byar och folk vinkar. Tar oss igenom nagra forsar men det ar inget som ger hicka och de ar valdigt korta. Stannar for lunch pa en fin strand och det ar skont att vila rumpan en stund. Australiska killen tar over guidejobbet och guiden hjalper till i utrustningsbaten som ar tung och jobbig att ro. Vi byter plats i baten mellan varven for att paddla bade pa hoger och vanster sida. Nar det ar langa partier utan fors sitter vi och vilar for att inte trotta ut oss. Den amerikanska tjejen fortsatter att forvana. Far inte till det med paddlingen men hon star for underhallningen nar vi pratar. Vet inte om jag ska ta henne pa allvar da hon verkar ha tagit sig igenom 45 ar utan att snappa upp nagot av varde. Kommer pa eftermiddagen fram till en ny harlig sandstrand dar vi slar lager. Taltning pa fina strander varje natt. Dag 3. Fyra personer magsjuka. Antagligen fran vattnet som guiderna filtrerar och renar pa nagot skumt satt. Bla himmel och varmt. Trist flod igen. En eller tva ganger om dagen vantar kajakkillarna in oss och ar beredda. Annars har de ett riktigt smorjobb att leka i floden med sina forskajaker. Vi hoppar ofta i och badar for att svalka oss i hettan. Ser nagra lokala formagor fiska med el. De har en elmaskin pa ryggen och tva langa pinnar som ar stromforande och som de gar omkring med i vattnet. De vandrar i floden och bakom dem gar tva killar med hovar och fangar upp chockad fisk. Ett vagbygge stor naturen. Det ar kineserna som behover en lank mellan Tibet och Indien och de plojer fram uppe pa bergssidorna i den grona djungeln med sina bulldozers. Allt stenmaterial som blir over kastas over kanten och det ser illa ut. Vid ett tillfalle ar det sa brant att stenbumlingarna hamnar i floden nara dar vi kommer och guiden visslar pipa men ingen reagerar. Campar pa en ny fin beach pa eftermiddagen. Varmt pa floden men svalkande dopp. Dag 4. Snackar med guiden om det ar tankt att floden ska fortsatta utan nagra storre forsar. Ar till och med sugen pa att hoppa av. Men han lovar att fran och med idag blir floden vild. Dessutom ar det sista dagen med vagbygget och naturen blir mer ode ju langre osterut vi kommer. Fin formiddag men trist flod. Stannar for lunch i en by och det regnar kraftigt. Nepaleserna kor ut bussar i kanten pa floden for att tvatta dem. Strax nedanfor lunchstoppet ar det dags for veckans provning. En passage som heter Harkapur 2 och som ar graderad 4 pa en skala upp till 6 dar 6 betyder begravning. Vi parkerar batarna ovanfor forsen och guiderna gar ner for att reka. De diskuterar i en halvtimma men bestammer sig for att vi inte kan ta oss igenom. Det jag inte vet da ar att det ar veckans enda riktigt roliga passage. Det ar en smal passage med bergvagg pa ena sidan och stora stenar pa den andra. Mitt i floden som ar extremt kraftig finns det ytterligare nagra stora stenbumlingar som skapar virvlar i vattnet. Passagen ar cirka 50 meter lang och innehaller tva mindre dropp i samband med att man passerar stenbumlingarna. Men efter mer betanketid sager Maila att han tror att det funkar. Efter ytterligare en halvtimmas vantan da guiden om och om igen forklarar for den amerikanska tjejen att hon inte far paddla passagen ar det sa dags. En engelsk tjej avstar ocksa. Jag drar at bade flytvast och hjalm ordentligt. Kajakkillarna placerar sig strategiskt och vi gar igenom hur vi ska bete oss om vi valter. Ut i floden och baten rycks med av strommen. Vi paddlar lugnt till en borjan men nar guiden som sitter langst bak skriker forward paddle tar vi i sa att paddlarna bojs. Kommer lite snett och traffar forsta stenbumlingen. Halva gruppen paddlar fram och den andra bak. Snurrar runt stenen, klarar droppet bra och paddlar sen for kung och fosterland for att ta oss nedfor andra droppet pa vanster sida. Kommer helt ratt och far ner i ett par enorma vagor men vi ar aldrig nara att valta. Tar i igen for att inte fastna mellan tva vagor och kan sedan paddla in till strandkanten. Sa galet skoj. Utrustningsbaten ska ner ocksa och vi killar hjalper till med den. Samma taktik igen men inte riktigt lika vilt da baten ar tung och gar betydligt stadigare. Nedanfor passagen slar vi lager. Dag 5. Fin dag men blek flod. Floden Dudh Kosi fran Everestomradet ansluter och det blir mer vatten. I en mindre fors om hundra meter ar det djupt och stenfritt och vi kan hoppa ur baten och glida med strommen bland vagorna. Vi har flytvast och hjalm och det ar skoj. Tar nagra roliga bilder med min vattentata kamera nar jag aker bakom alla andra. Passerar en hangbro och guiden sager att det ar 18 meter hogt och djupt nog att hoppa. Vi killar hoppar sa klart och australiska killen gor en baklanges volt med rygglandning. Nagra 18 meter ar det dock inte, kanske 10, men valdigt kul. Leker med kameran i vattnet under eftermiddagen och den slinker ur handen pa mig. Jag ar helt bombsaker att den flyter sa jag har inte varit speciellt forsiktig. Men den kommer inte upp och det tar 10 sekunder innan jag inser att den ligger pa botten. Da ar det for sent att slita av sig flytvasten och simma tillbaka i strommen och det grumliga vattnet. Borde naturligtvis ha testat om kameran flot men tog det for givet eftersom den var byggt for att anvandas i vatten. Har dock aldrig lyckats ta nagra bra bilder med den men det kanns anda surt att forlora 5 dagars foton. Slar camp vid en fin lagerplats och det blir en trevlig solnedgang. Lugnt parti flod. Dag 6. Vi paddlar osterut och det blir mer vatten men naturen vaxlar inte namnvart. Daremot ar det trevligare utan vag. Passerar fortfarande sma byar med barn som vinkar och skriker bye bye (hejda pa engelska). Dagen ar riktigt rolig. Flera roliga forsar med stora vagor och en del lite langre klass 3 passager med bra aktion. Stannar vid ett vattenfall och badar och tvattar oss i rent vatten. Pa eftermiddagen blaser det stark motvind och det ar slitsamt att ta oss forbi de lugnare partierna. Amerikanska tjejen passar pa att fraga at vilket hall det blaser. Slar lager pa en sandstrand alldeles nedanfor en storre by. Lokalbefolkningen kommer och vill trana sin engelska och ar nyfikna pa hur vi ser ut och hur det ser ut inne i talten. Dag 7. Regn under natten och morgonen men vi mots anda av ett dussin ansikten nar vi oppnar taltet. Samt att halva byn samlats runt lagret for att titta pa oss. Vadret slar om och blir kanon. En del roliga strackor och i en av de vildare och langre flyger Olya ur baten. Hon sitter langst fram och det ar alltid svarast da det inte finns nagra bra stallen att kila in fotterna under. Vi fiskar dock upp henne genast. Barn leker i vattnet langs floden. Flera av dem har langa pinnar som de anvander som flytdon. Pa eftermiddagen blir kullarna lagre och naturen andrar karaktar. Floden ar bred och djup. Slar lager uppe pa en kulle av sand alldeles intill en by. Skolbarn utanfor taltet nar vi vaknar pa morgonen. Tre killar har tagit sig over floden med sina flytdon for att spana in oss nar vi har lunch. Dag 8. Vaknar av att jag hor en misshandel. Flyger ut ur taltet och ser en man sla ett barn med baksidan av en enorm kniv. Halva byn ar pa plats. Guiderna ar vakna. Jag och den amerikanska tjejen blir forbannade men vagar inte ga fram da kniven ar enorm. Det visar sig senare att det var pappan till barnet som tillampade nepalesisk uppfostran. Obehagligt. Startar tidigt och precis fore malet i Chatara blir landskapet helt platt. Vi har da paddlat 270 km pa Sun Kosi floden och befinner oss i sydostra Nepal med bara 5 mil till gransen mot Indien. Jag och Olya vill flyga tillbaka till Kathmandu. Guiden vill att vi aker buss da det ar bra motorvag som han sager. Det ar 20 mil fagelvagen och ska ta 15 timmar. Maila ordnar sa att vi ska fa skjuts in till byn Chatara och sedan sitta lokalbuss till Dharan Bazaar och darifran buss eller taxi till Biratnagar och flygplatsen. Han har ordnat kostnaderna halvvags till Dharan Bazaar. Men vi hinner inte langre an 50 meter innan hans medhjalpare och fixare vill ha 350 kronor i forskott till taxi. Det finns inga bussar sager han. Jag gar tillbaka till Maila och berattar att nagot gick fel. Precis da har tredje varldskriget brutit ut. Amerikanska tjejen ar forbannat att guiden forsoker separera henne fran mig och Olya. Hon har dessutom inte betalat forsranningen annu och guiden ar lika arg han for att han inga pengar far. Jag snackar med henne att hon givetvis maste projsa men hon drar av lite pa summan av den anledningen att hon inte fatt paddla den basta passagen samt att de sagt att det var en 9-dagars tur. Nepaleserna raknar ju resdagen som en dag vilket inte alla turister forstar nar vi anmaler oss. En del tror att det handlar om antal dagar pa floden. Jag aker motorcykeltaxi in till Chatara medans tjejerna sitter pa taket till en fullproppad jeep. Chaufforen forsoker blasa dem pa kostnaden som redan ar betald. Darifran fortsatter vi till Dharan Bazaar pa samma satt men med den skillnaden att jeepen inte ar lika full och tjejerna far plats pa taket utan att riskera att ramla ner i varje gupp eller kurva. Jag far blasor pa fingrarna eftersom jag haller i mig krampaktigt i 45 minuter da mc-killen kor for fort. Shoppar flygbiljetter till Kathmandu. Amerikanska tjejen bestammer sig for att ta bussen till Indien och vi sager adjo. Olya och jag ska aka buss till flygplatsen en timma bort men de forsoker ta 30 kronor for resan nar ordinarie pris ar 3 kronor. I den har delen av Nepal ljuger allt och alla for att blasa turister pa pengar och knepen ar redan klara. Men vi lackar ur och tar en taxi istallet som visserligen kostar mer men dar vi far ett arligt pris. Kommer lagom i tid till flygplatsen och flyger 45 minuter till Kathmandu. Dagen efter traffar vi delar av gruppen och det visar sig att bussresan tog 20 timmar. Nu hade jag tankt att gora en sista vandring i Vastra Nepal men i de omraderna maste man ha guide och jag kanner att jag blivit valdigt allergisk mot just guider. Ett alternativ ar att vandra i Langtang nara Kathmandu men regnsasongen har borjat och det riskerar att bli ett till blott aventyr med fler blodiglar an vyer. Jag kanner mig dessutom ganska matt pa vandring efter 74 dagar i Everest och Annapurna. Men plotsligt sa dyker det upp ett tredje alternativ som tar mig till en annan del av varlden. //Magnus Hedstrom Ps. Bilderna fran forsranningen ar tagna med reservkamera de sista 3 dagarna.