2013-10-27. Georgetown, Malaysia.

Dag 1250. 4 september 2013. Chiang Khong – Thoeng.
När förkylningen väl släppt efter 10 dagars vila lämnar jag Chiang Khong söderut på väg 1020. Fälgen bak är ny men något är fel med hjulet ändå och det studsar märkligt mycket. Stannar och försöker sätta dit däcket bättre men lyckas marginellt. Det finns en vit rand på dom här tyska däcken som ska se ut som en cirkel när däcket är på plats. Vanligen är det svårt att få det helt runt men nu verkar det totalt omöjligt så jag studsar vidare. Vädret är grått. Temperaturen 30 grader. Vägen är bra och bilarna fler än i Laos. Omgivningarna är träd, små byar med relativt moderna hus och ibland stora risfält med lägre berg en bit bort. Noll barn skriker efter mig. De barn som jag ser leker med varandra på skolgårdar. De övriga sitter väl inne och spelar spel. Trafiken ökar när jag närmar mig Thoeng. Blir attackerad av en stor hund när jag letar hotell vilket är begränsat trevligt. Checkar in på 79 Villa som har trädgård och är halvmysigt men simpelt. Höjdmeter 250.
Distans 76 km. Ack 22890 km.

Dag 1251. Thoeng – Phayao.
Fortsätter på väg 1021. Regn första timmen. Landskapet är skog och risfält samt berg som går i nord sydlig riktning så att jag inte behöver cykla över dem. Passerar utanför staden Chiang Kham. Ser flera tempel längs vägen. Lätt motvind. Äter lunch i Chun på Seven Eleven. Cyklar i en stor dal på eftermiddagen i fint väder men med stora mörka moln några kilometer till vänster och regn en bit bort till höger. Jag klarar mig länge men med 10 km kvar börjar det att regna igen. Kommer till väg 1 samtidigt som det blir mörkt och cyklar norrut i 5 km till Phayao där jag hittar ett bra hotell vid infarten till stan. Duschar, äter och lägger mig och vilar på sängen vilket är underbart med trötta ben. Höjdmeter 250.
Distans 105 km. Ack 22995 km.

Dag 1252. Phayao.
Vilodag i Phayao med 20,000 folk. Guideboken talar väldigt bra om byn och dragloket är Phayao Lake nordväst om city. Nu i regnperiod ser det ut som en vanlig sjö men den är konstgjord och beskrivs som norra Thailands största träsk. Vattennivån är kontrollerad för att området inte ska torka ut under torrperioden. Det är absolut trivsamt att sitta vid en av restaurangerna utmed strandkanten och äta thaimat i behagligt bris. Jag besöker också den lokala marknaden samt templet Wat Sri Khom Kham med en 18 meter hög buddha. Stor sak men inredningen i de flesta tempel i Sydostasien går i ungefär samma stuk.
Distans 0 km.

Dag 1253. Phayao – Ngao.
Cyklar väg 1 söderut. Semi-motorväg med två plus två filer och rejäl vägren. Lätt motvind igen. Stannar efter 10 km och byter slang bak för att se om guppandet kan försvinna. Jag monterar också tillbaka bakbromsen som jag varit utan ett tag samt smörjer kedjan. Det tar alltid emot att smörja kedjan för cykeln har haft en tendens att gå sönder strax efter när den är som mest oljig. Det guppar mindre men cykeln känns inte helt stabil. Kanske däcken är för slitna. Svagt uppför till 25 km. Naturen är i huvudsak tät skog men jag ser också några majsodlingar. Mörka moln mot väst men dem kör jag ifrån då det blir nästan 20 km nedför. En eker smäller bak strax före Ngao där jag letar hotell utan att hitta. Mitt i city blir jag attackerad av en ny stor argsint hund. Ju större de är desto närmare törs de komma och skälla. Fortsätter längs stora vägen och hittar snabbt en resort som ser ut som ett motell. Höjdmeter 180.
Distans 57 km. Ack 23052 km.

Dag 1254. Ngao – Phrae.
Käkar några kex till frukost och mekar sedan med hojen. Byter ut den trasiga ekern och byter plats mellan fram och bakdäcket samt sätter i en sprillans slang bak. Upptäcker att ekrarna sitter som berg efter servicen i Chang Rai. Precis som jag ska sticka börjar regnet att vräka ner. Tar skydd under ett tak men ser att asfalten är torr 100 meter bort dit jag är på väg. Ger mig ut i regnet och efter 100 meter är vädret bra. Har tänkt att köpa med mig frukost men i stressen att hinna undan regnet blir det inte av.

Svänger in på väg 103 mot sydöst. En kille i pick-up stannar framför mig och undrar vart jag är på väg. Till Phrae som uttalas Phä svarar jag. Han erbjuder sig att skjutsa mig men det är såklart inte aktuellt. En minut senare dyker han upp igen och frågar vart jag ska. Till Phrae svarar jag igen. Nej det går inte, det är omöjligt att cykla dit säger han. Varför det frågar jag och han svarar att det är jättestora berg och vill kasta upp hojen på flaket igen. Jag har ju kört höjdprofilen på Internet med Bike Route Toaster och fotat de dagar som är tuffa. Den här sträckan har jag inte fotat.

Bredvid vägen är det återigen tät skog. Rejält kuperat och mestadels uppför i 25 km. Solen steker och det är varmt. Mitt vatten håller på att ta slut och det finns ingenting att köpa. Det finns inga byar, bara skog och väg. Utför i 10 km i roliga backar därefter flackare med en del majsodlingar. Passerar försäljare längs vägen som säljer bensin på flaska. Mitt vatten tar slut och jag är rejält hungrig. Vid 45 km dyker en trädgårdsaffär med kiosk upp. De har varken mat eller kex så det blir två glassar till lunch. Strax därefter ser jag en Seven Eleven och dagen är räddad. Svänger in på väg 101 mot sydväst. Bred fin väg med mycket trafik och vackra grönt lysande risfält hela vägen fram till Phrae. Väljer Paradorn Hotel med burmesisk fasad. Inte riktigt prisvärt och dessutom envisas personalen med att endast visa mig rum på bottenvåningen. Jag bor gärna en bit upp då luften alltid är bättre i de rummen. Höjdmeter 470.
Distans 92 km. Ack 23144 km.

Dag 1255. Phrae.
Vilodag i Phrae med 18,000 folk. Guideboken talar väldigt bra om den här byn också och jämför den med Luang Prabang i Laos. Det är att ta i i överkant tycker jag. Det finns visserligen en historisk del med många tempel och en del smala gränder men det är klasskillnad. Jag besöker de fem bästa templen med olika stora chedis och buddha-statyer. Inget tempel är direkt överväldigande men det är fina byggnader och just att det är så många på en liten yta gör dem till en okej attraktion. Staden inhyser även en del stiliga byggnader av teak. Träslaget är populärt i området då jag också sett att det säljs en hel del sniderier längs vägarna. När jag besöker Vongburi House som är det kändaste huset så pågår där en filminspelning och gården är stängd för turister. Jag kikar dock lite på produktionen vilket är skoj en stund.
Distans 0 km.

Dag 1256. Phrae – Uttaradit.
Lämnar Phrae på väg 101. Underlaget är betong och skakigt. Känner mig lite seg men det är lätt medvind. Svänger in på väg 11 utanför Den Chai. Vägen är nu bättre och lite överraskande med mindre trafik. Omgivningarna är skog och vägen lutar mestadels uppför. Det är stekande sol och rejält svettigt. Termometern visar 44 grader i solen. Lång utförslöpa och jag toppar 62 km/h som mest. Vägen planar ut och det blir återigen vida risfält. Bredvid vägen säljs durian, ananas och lite andra frukter. Kommer till Uttaradit och ser flera vägskyltar om hotell hit och dit men inga hotell. Det slutar dock trevligt med ett modernt och stort familjerum då det är det enda som finns ledigt. Höjdmeter 370.
Distans 76 km. Ack 23220 km.

Dag 1257. Uttaradit – Sukhothai.
På väg ut ur Uttaradit dyker det upp en stor gammal chedi bredvid vägen. Staden finns inte med i guideboken och jag har ingen koll på sevärdheterna. Det ska vara Mahathat Tung Yang och den är imponerande. Jag stannar och skjuter några bilder och när jag är klar visar termometern på styret 50 grader men då har hojen stått i solen en stund. I skuggan är det 36 grader. Trevlig cykling trots värmen då vägen kantas av träd och det ger en hel del skugga. Dagens plan består i ett besök i Si Satchanalai-Chaliang Historical Park längs vägen. Vad jag inte anar är att resten av dagen kommer att gå helt fel. Området ska ligga 50 km före Sukhothai och det kryllar dessutom av avståndsskyltar till både parken och Sukhothai. Utöver det uppfattar jag att en skylt som svischar förbi visar 7 km kvar till parken. Vilket också stämmer med avståndet till Sukhothai.

När parken borde komma finns absolut ingenting. Jag fortsätter några kilometer till men nada. Parken ska vara bra och jag vill gärna se den. Vänder tillbaka och genast kommer det en skylt som visar 10 km kvar. Jag fattar noll. Tror att dom menar 1,0 km och letar vidare. Efter cirka 7 km ser jag av en tillfällighet en skylt på baksidan av en parkbänk som pekar mot en smal gångbro över en flod. Jag cyklar den och kommer till entren. Jag hade förväntat mig något stort då det är en populär turistattraktion. Märkligt att avståndet inte heller stämde. Nåja. Parken består av flera gamla tempelruiner utspridda i ett stort skogsområde. Atmosfären är fantastisk och de två bästa templen tilldragande. Wat Chang Lom och Wat Chedi Jet Thaew är 700 år gamla och ligger bredvid varandra. Precis som jag kommer dit så går solen tyvärr i moln för resten av dagen och bilderna blir helt värdelösa.

När jag tycker att jag har sett det bästa tar jag fart mot Sukhothai. Nu hittar jag huvudentren till parken men jag ser ingen skylt i korsningen ute vid vägen. Jag passerar snart skylten som visade 7 km kvar men nu läser jag den bättre och det står 70 km till Sukhothai Historical Park. Fel park alltså. Nu gäller det att trampa för att slippa mörkercykling men när jag väl fått upp farten så får jag ett lågtryck i ansiktet med ösregn och kraftiga vindar. Det är ordentligt kämpigt men efter en mil lugnar det ner sig.

Med 10 km kvar blir det mörkt och jag plockar fram reflexväst och pannlampa. Ljuset lockar till sig mängder med insekter som kraschlandar i mitt ansikte och det är inte jätterolig cykling. Dessutom så krockar jag nästan med en orm som jag upptäcker alldeles för sent. Jag tvärnitar men det gör även ormen så jag girar vänster och håller upp fötterna och vänder mig snabbt om för att se att den är kvar på marken. Jag vill ju helst inte ha den bland min packning. Hittar mysig bungalow i Sukhothai. Höjdmeter 200.
Distans 131 km. Ack 23351 km.

Dag 1258-1259. Sukhothai.
Det bor 37,000 folk i Sukhothai. Hit åker man för att besöka Gamla stan eller Sukhothai Historical Park som ligger 12 km utanför city. Tempelområdet är enormt och kan mycket väl vara Thailands bästa. Det uppkom på 1300-talet när Sukhothai var huvudstad i riket Siam. Jag väljer att besöka två av fem zoner med ruiner. I centralzonen med flera tempel, stora grönområden och ett gäng sjöar är Wat Mahathat bäst. Templet innehåller mängder av buddha-statyer, 198 chedis och en 200×206 meter lång stenmur. Jag har cykeln med mig och det är ljuvligt att glida omkring bland ruinerna i bra väder. De flesta tempel är dock mindre och innehåller en stor chedi och eller någon enstaka buddha-figur eller några få khmer-torn. I norra zonen finns imponerande Wat Si Chum med en 15 meter hög sittande buddha. Mycket bra sevärdhet som det går att lägga flera dagar på men imorgon börjar jag att cykla mot Bangkok.
Distans 0 km.

//Magnus Hedström