2013-03-16. Kathmandu, Nepal.

Dag 1033-1050. 30 jan 2013 -. Agonda-Panaji-Old Goa-Anjuna-Agonda-Palolem.
Vi lämnar stranden och Agonda bakom oss i en taxi norrut. Landskapet är grönt och vackert med risfält och palmer. Det tar 90 minuter till staden Panaji. Redan innan vi är framme drar chauffören igång sina knep för att tjäna några extra rupier. Turen kostar 60 kronor mer om vi vill använda aircon med motiveringen ökad bensin-förbrukning. Killen ska prompt ringa hotellet vi angett som destination för att fråga om vägen trots att jag har en karta. Numret får han icke och det blir irriterat. Till slut stannar han och vägrar köra om jag inte ger honom numret. Tricket är klassiskt. Han ringer någon annan och meddelar oss att hotellet är fullt och föreslår samtidigt ett annat hotell där han får provision om han anländer med nya gäster. Vi har bara kilometern kvar så vi hoppar ur och går sista biten.

Panaji med 100,000 folk är huvudstad i Goa. Portugisisk arkitektur och enligt guideboken Indiens mysigaste huvudstad. Även om det skulle stämma så är det inget vi blir lamslagna av. Läget är uppfriskande utmed Mandovi River och det finns några halvtrevliga byggnader att se med Church of Our Lady of the Immaculate Conception som bästa sevärdhet. Det är renare än normalt även om ordet rent inte riktigt passar i Indien. Det lite dyrare hotellet har något så ovanligt som en tjej i receptionen och vi blir för omväxlings skull vänligt bemötta. Men just den detaljen svänger fort när vi på kvällen upptäcker att det är fullt av svarta hår i sängkläderna. Ny personal i receptionen och de blir förbannade över vårt påpekande. Att komma och kolla själva ligger dem inte i fatet men till slut får vi i alla fall rena grejer.

Dryga milen från Panaji ligger Old Goa som var huvudstad i Goa från 1500-talet fram till 1843. Numera finns det ingen stad kvar utan det som finns att syna är ett batteri gamla byggnader över ett stort område. Vi siktar på det bästa och börjar vid den 400 år gamla Basilica of Bom Jesus vilket är en imponerande byggnad av röd sten. Några hundra meter bort ligger de lika gamla Church of St Francis of Assisi och Se Cathedral vägg i vägg. Se Cathedral ska vara Asiens största kyrka. Samtliga byggnader har en imponerande interiör med enorma målningar och andra krusiduller men som vanligt föredrar jag utsidan. På en höjd vandrar vi omkring bland ruinerna från Monastery of St Augustine slutförd 1572 vilket också är en cool plats. Summa summarum är området en sevärdhet av klass.

Samma eftermiddag åker vi taxi några mil till Vagator Beach i norra Goa. Vi anländer sent och hoppas på att hitta bostad snabbt innan det blir mörkt men det visar sig inte helt enkelt. Priserna är skyhöga nära stranden så vi söker andra alternativ inåt land och hamnar snart i ett myller av småvägar med få hotell och inga lediga rum. Vi tappar orienteringen i mörkret och dessutom vimlar det av motorcyklister. Det får snart sin förklaring när vi lagom vilse kommer fram till ett stort partytält på en höjd där musik och motorcyklar dånar i kapp. Det visar sig att vi hamnat mitt i festivalen India Bike Weekend. Indiens största mc-träff. Enorma knuttar på lika enorma Harley Davidson och störst av dem alla verkar Bandidos vara. Ljudnivån är enorm. Elmoppen verkar inte riktigt ha slagit igenom i de här kretsarna.

Vi tar en ny taxi några meter söderut till stranden Anjuna där vi hittar ett helt okej rum med godkänt avstånd från några barer som dunkar transmusik dygnet runt. Efter vad vi läst i guideboken så har vi inte så stora förväntningar på norra Goa men vi vill i alla fall ge det några dagar. Här är det mer party än relax. Anjuna är en liten badort och mest känt för Flea Market, en sprudlande onsdagsmarknad, som vi inte tajmar in. Kuststräckan är kuperad och stranden Vagator omgiven av klippor ska vara en av Goas mest spektakulära. Det är vackert men ryktet lite väl positivt och horder av indiska turister gästar stranden som en sevärdhet utan några planer på att bada. Norr om Vagator på en höjd besöker vi resterna av Chapora Fort. Mycket till fort är det inte då endast delar av muren finns kvar men vyerna längs kusten är finemang.

Norr om fortet delas kusten av Chapora River och fortsätter sedan i stränderna Morjim, Asvem, Mandrem och Arambol i något som ser ut som hela vägen till horisonten. Vi gör en dagsutflykt till Arambol för att hälsa på en kompis till Olya och äta i hennes restaurang. Här påminner upplägget om stranden Palolem i södra Goa då det finns en enda gata proppad med shopping och restauranger. Området är vackert och det är populärt med mycket folk. De turister som hänger här har en väldigt speciell klädstil, långt hår med rastaflätor och tatueringar. Det är nog ingen kvalificerad gissning att många gärna röker på vad de nu kan komma över för att vidga sina sinnen. Hippiekulturen i sitt esse.

Efter en veckas sightseeing i norra Goa åker vi taxi två timmar tillbaka till södra Goa och Agonda Beach. Vi hamnar dessutom i samma Coco Huts som tidigare med namnet London. Agonda är mycket vackert och den bästa orten vi stött på i Goa då den är lugnare än allt annat vi sett. Dagarna börjar på verandan med varm choklad, nygräddat bröd och jakost. En hel del nepaleser tar sig hit i högsäsong för att jobba och de står för det bästa fikabrödet och jakosten. De är också trevligare än indierna. Sedan kör vi löpning på stranden, frisbee, bad i vågor, lunch, promenad, läsa bok, kolla solnedgång samt indisk eller italiensk middag. Det funkar. Vädret är otroligt bra med sol hela dagarna. Som varmast har vi 32 grader i skuggan.

Orsaken till att Agonda är relativt avslappnat ska vara att havet kan vara farligt med förrädiska strömmar. Det är inget som vi märker. Trots att det finns många Coco Huts att välja mellan är stranden inte helt utbyggd. Orsaken till det ska vara att en miljonär som drog igång ett lyxhotellsprojekt i strandens södra ände blev ihjälslagen. Bygget gjorde halt och nu ser det som är påbörjat ut att förfalla. Efter den händelsen verkar det som om nya investerare valt att söka sig till andra stränder.

En dag tar vi oss upp till resterna av fortet Cabo da Rama ungefär 15 km norrut. Det är snäppet bättre än fortet Chapora i norr men återigen är vyerna vassare än ruinerna. Den här delen av kusten består av branta klippor och vida skogar av gröna palmer vilket är väldigt vackert. Efter en vecka slappa väljer vi att avrunda Goa i Palolem 10 km söderut där vi också inledde min vistelse i Indien. Här finns flera resebyråer att välja mellan och vi vill köpa tågbiljetter men det är allt annat än enkelt. Platser i de bättre klasserna är ofta slutsålda och när vi väl hittar något som passar blir vi givetvis lurade på priset. Vi konfronterar säljarna med att vi vet att de inte kör med schyssta metoder men de ljuger så mycket att det är hopplöst att reda ut. Jag prövar att mejla en prisfråga till kundservice på Indiens SJ och får ett kort men lite oklart svar: ”Vänligen kontakta din oro portal om emission.”

Palolem Beach är bedårande vackert men tyvärr så är vattnet inte klart. Sikten är endast dryga metern och så har det varit över hela Goa. Det är inte omöjligt att Indiens ökänt giftiga floder påverkar detta. Eller andra utsläpp. Jag gissar dock att huvudorsaken är att kusten ligger helt oskyddad mot Arabiska sjön och Indiska oceanen och att havet är för vilt helt enkelt. Av den orsaken badar jag mindre än vanligt och det till Olyas förtret. Hennes problem är att de indiska killarna blir som galna när de ser en ensam västerländsk tjej i vattnet. De indiska tjejerna badar aldrig själva och när de badar gör de det i både grupp och fullt påklädda. En ensam tjej hinner inte bada länge innan hon har ett dussin indiska killar inom sin komfortzon och det är ju inte alla som gillar att ha det på det viset. Det har man dock löst genom att ha en särskild badzon för tjejer.

Imorgon flyger vi till Bengaluru.

//Magnus Hedström