2012-04-27. Hoi An, Vietnam.

Dag 728-734. 31 mars 2012 -. Cu Nam.
Phong Nha Farmstay är ett litet hotell några kilometer utanför Phong Nha-Ke Bang nationalpark. Det är en australisk kille och hans vietnamesiska fru som lyckats få till det långt över vietnamesisk standard. Byggnaden står mitt på landsbygden med vy över enorma risfält och på längre håll kalkstensberg i nationalparken. Maten är sagolik, det finns en liten pool att svalka sig i, det är trevlig stämning och det är framförallt tyst. På minussidan placerar sig tusentals spindlar. De flesta små historier men ibland får vi på rummet in vandrande saker som ser ut som håriga squashbollar med ben vilka säkert förstört vår nattsömn om det inte varit för de rejäla myggnäten runt sängarna.

Phong Nha-Ke Bang nationalpark består av tät djungel, floder, vackra kalkstensberg som bildades för 400 miljoner år sedan och mängder av grottor. Vi besöker Phong Nha Cave. Det viktigaste rådet vi får är att inte hamna i en båt med några vietnameser eftersom männen röker samt är vansinnigt fascinerade av grottornas eko. Vi delar båt med ett finskt par. Det börjar med en ganska trist flodtur fram till grottans öppning men floden fortsätter in i det kolsvarta berget. Vi åker några hundra meter i mörker, kliver sedan av och går runt bland stalagmiter och stalaktiter. Det är stort och vackert men jag är stressad som en gasell och fotar så mycket jag hinner. Åker båt en bit tillbaka och går sedan en slinga på några hundra meter ut ur grottan. Grottan är 7 km lång men vi får bara se en knapp kilometer som dock är trevlig.

Vi anmäler oss tillsammans med 17 andra på den stora nationalparks-turen som Phong Nha Farmstay kör med en riktigt bra guide. Den inkluderar några platser från det amerikanska kriget. Bland annat Ho Chi Minh Trail där vietnameserna med mat och utrustning for in och ut genom Laos ända ner till Saigon medan amerikanarna försökte pricka dem med bomber. Bad i en svalkande flod och en kort kajaktur till en vattenfylld grotta som vi också badar i.

Höjdpunkten blir Paradise Cave eller Thien Duong på vietnamesiska. Det är en 31 km lång grotta som hittades 2005 och som öppnade för allmänheten 2011. Grottan är enorm och vi tar oss från öppningen ner till botten på långa trappor och får gå 1 km inne i djupet på gångbanor av trä. Det är ett makalöst färgspel av stalagmiter från marken och stalaktiter som hänger i alla möjliga formationer från taket. Väggarna är galet vackra, storleken imponerande med flera större rum och däremellan smalare bergsgångar med några meter i diameter. Jag inser snart att grottan måste höra till en av världens absolut bästa sevärdheter. Vi spenderar 1,5 timma i grottan men det är alldeles för lite om man vill fotografera ordentligt. Det hade varit bättre om vi tagit oss hit själva istället.
Distans 0 km.

Dag 735. Cu Nam – Dong Hoi.
Vi tar adjö av personalen vid Phong Nha samt svenske Kalle från Leksand som varit här samtidigt som oss. Vi cyklar på en bra och öde väg sydost mot kusten. Det är grönt och vackert och vi har medvind men är jagade av ett oväder. Efter en timma kommer regnet ifatt oss och vi blir ordentligt blöta. Det är dock varmt och helt okej. Vägskyltarna räknar ner till Dong Hoi och när vi tror att vi är framme visar en skylt att det är 12 km kvar. Det blir fler konstiga skyltar och vi cyklar lite fel men frågar oss fram till rätt hotell i Dong Hoi med utsikt över Nhat Le River. Hotellet är fint men vi bor granne med en karaokebar vilket inte alls är bra när vi vill sova. Höjdmeter 170.
Distans 38 km. Ack 17512 km.

Dag 736. Dong Hoi – Ho Xa.
Upptäcker att karaokebaren som stört vår nattsömn är en kyrka eller vad de kallar dem här. Vi cyklar över Nhat Le River och svänger söderut på en ny väg 200 meter från havet. Efter 6 km blir den nya vägen röd grusväg omgiven av sanddyner och viss växtlighet. Vi följer havet utan att se det men vi hör vågorna slå. Ser någon motorcyklist ibland annars är vi själva och det är härlig cykling. Vi närmar oss mitten av Vietnam och den mest bombade delen från kriget så vi går aldrig av vägen ens för att slå en sjua. Fortfarande dör i genomsnitt 3 vietnameser varje dag och än fler skadas av gamla landminor och odetonerade bomber. Vi passerar ett par byar och när folket ser oss springer de upp till vägen och skriker hello. Ett tiotal bäckar rinner över vägen och vi cyklar i vatten på mjuk sandbotten som längst 10 meter men det går bra. Efter 43 km tar grusvägen slut och det blir AH1 på bra asfalt och med grön natur sista biten in till den lilla staden Ho Xa. Höjdmeter 150.
Distans 70 km. Ack 17582 km.

Dag 737. Ho Xa – Dong Ha.
Vi fortsätter längs AH1 och kommer in i DMZ eller den Demilitariserade Zonen och passerar Ben Hai River som var gränsen mellan Nord- och Sydvietnam. Det finns en hel del platser från kriget som man kan besöka men inget som intresserar oss nu. Vinh Moc tunnlarna har jag sett förut och det är 10 km enkel ut till dem vid havet. Olya får problem med kedjan och vi cyklar bredvid varandra på vägrenen medan hon förklarar vad som strular när en lastbil bakifrån kommer tutande som en galning. Olya blir lite stressad och svänger in bakom mig för tvärt så att hennes styre fastnar i min ryggsäck och hon tappar balansen och flyger i asfalten. Det går dock hyfsat bra och hon klarar sig med några skrubbsår på benet. Ett plastskydd har gått sönder vid kassetten vilket gör att kedjan fastnar ibland. Skyddet behövs inte så vi tar bort det. Frågar på ett hotell i Dong Ha om vägen till ett annat hotell men de vill inte hjälpa oss dock har vi tur och hittar själva. Höjdmeter 80.
Distans 32 km. Ack 17614 km.

Dag 738. Dong Ha.
Vila i Dong Ha. Vi bor riktigt bra med stort rum, sköna sängar och stor balkong med vy över palmer och bakom dem skymtar en sjö. Hotellet ligger i utkanten av staden så det är relativt lugnt. Okej mataffär så vi handlar och lagar mat på rummet. Kraftigt regn med blixtar och mullrande åska sent på eftermiddagen.
Distans 0 km.

Dag 739. Dong Ha – Hue.
Bra asfalt och flackt. Termometern visar 38 grader och vi blir stekta. Stannar i skuggan flera gånger för att vila och dricka. Mat är vi inte sugna på. Naturen är en hel del träd och några floder. De senaste dagarna har vi sett vit-röd randiga stolpar längs vägen som ska visa hur hög vattennivån är vid översvämningar. Det känns otroligt att det kan bli så mycket vatten då risfälten ligger två meter lägre än vägen. Det lär dock handla om hösten när monsunen härjat i flera månader. Cyklar längs Perfume River sista biten in till Hue centrum där vi hittar ett hotell blixtsnabbt. Står och väntar på grönt vid ett trafikljus precis utanför ett hotell när personalen ber oss ta en titt på rummen vilka visar sig bra. Vi hade dessutom fått information att man måste förboka hotell i Hue då landets största festival pågår i april. Höjdmeter 100.
Distans 73 km. Ack 17687 km.

Dag 740-746. Hue.
Hue med 350.000 folk var Vietnam’s huvudstad på 1800-talet. Naturen är fin med Perfume River rinnandes genom staden omgiven av stora grönområden och kullar samt lite längre bort berg. Det finns många sevärdheter men de flesta är rätt trista saker. Vi besöker Hue’s fästning som är omgiven av en två meter tjock, 10 km lång mur med vallgrav. Den byggdes i början på 1800-talet och mycket är ruiner nu men portarna och flaggtornet är kvar eller restaurerat. I området runt Hue finns flera gamla gravplatser vi besöker Tomb of Tu Duc vilket egentligen var ett lyxigt sommarhus med enorm trädgård. Det fungerade ju som så att ledarna på 1800-talet byggde enorma gravplatser åt sig själva. Antagligen för alla pengar som över huvud taget gick att uppbringa på den tiden. Områdena blev sedan så trevliga och vackra att de valde att leva där även under sin livstid.

Vi kollar också in Ho Quyen vilket är ruinerna av en arena där kungligheter kunde se strider mellan elefanter och tigrar. För att spä på hur korkade dessa människor var så fick tigrarna strida utan klor och tänder för att elefanterna alltid skulle vinna. Elefanterna symbolerade på den tiden ledarnas kraft. Vid sista fotot vid sista sevärdheten går min kamera sönder. Av någon konstig anledning får jag samtidigt feber och blir förkyld så det blir sängen i några dagar.
Distans 0 km.

Dag 747. Hue – Lan Co.
Det är mycket trafik ut ur Hue. En motorcyklist med packning går i marken och det är inte första gången jag ser en vurpa. Som tur är kör de ganska sakta. Enormt varmt igen. Vi stannar i skugga ofta och dricker. Närmar oss bergskedjan Truong Son som anfaller från väst. Det dyker upp en stor sjö öster om oss och det ligger några mindre träbåtar och skvalpar i vattenkanten. Växtligheten är knallgrönt och det är mycket vackert. Vi cyklar över några små minipass med härliga vyer. Kommer till den lilla badorten Lan Co och en tjej som äger ett hotell förstår inte att vi inte vill ha hjälp att hitta boende trots att jag säger det 20 gånger. Vi väljer givetvis ett annat hotell och checkar in på en resort precis vid havet. Det är flera mil fin sandstrand och vi hoppar snabbt i havet men vattnet är lite väl svalt. Höjdmeter 210.
Distans 68 km. Ack 17755 km.

Dag 748. Lan Co – Danang.
Motorvägen fortsätter i en 6 km lång tunnel till Danang. Vi tar den mindre vägen upp till Hai Van Pass. Startar tidigt och till en början fläktar det behagligt. Vyerna ner över Lan Co är kalas. Solen gassar, temperaturen stiger och min förkylning gör sig påmind. Efter 200 höjdmeter och halva backen orkar jag inte cykla mer utan börjar gå. Termometern som visserligen är i solen visar långt över 40 grader. Vi passerar flera små bäckar dar vi stannar och badar för att kyla av oss. Trots att jag går sakta är det så jobbigt att jag blir helt groggy. Det finns nästan ingen skugga men så fort ett träd hänger över vägen stannar vi och vilar. Backen fortsätter i 10 km och vyerna är super hela vägen upp till passet 496 meter över havet. På toppen kryllar det av försäljare som säljer allt möjligt med det finns kall dryck och det är det viktiga. Efter lite vila rullar vi ner på den andra sidan.

Vi cyklar precis bredvid havet på en gångbana där vi är själva. Ser Danang’s byggnader breda ut sig 15 km bort. Badstranden är indelad i sektioner man får bada inom små områden där det sitter en sysslolös badvakt. Havet är ökänt för starka strömmar. Vi parkerar hojarna för ett dopp. Nu är vattnet betydligt varmare och grymt skönt. Plötsligt blir vi jättehungriga och stannar vid en restaurang. Jag beställer ris med grönsaker vilket jag tror att de uppfattar eftersom de repeterar det jag sagt på engelska men efter en stund kommer det ut en stor gryta fullproppad med skaldjur.

Vi har bara motsvarande 100 kronor kvar i kontanter och jag blir nervös för vad maten kan kosta. Störtar in i köket för att ta reda på det och får till svar att det kostar 500 kr eller om de menar 5000 kr. Problem. Jag slänger fram alla pengar vi har och är beredd att pysa utan att äta. Personalen tar bara en del av pengarna motsvarande 50 kr och är nöjda med det, de har bara lite svårt för det här med antalet nollor. 164.000 dong och 16.400.000 dong är en viss skillnad. Vi cyklar igenom Danang’s trafikmyller till Han River där vi får ett kanonrum på våning 8. Imorgon ska jag hämta mamma på flygplatsen. Det är dags för två veckors semester. Höjdmeter 470.
Distans 40 km. Ack 17795 km.

//Magnus Hedström