2011-10-31. Kunming, Kina.

Dag 556-573. 11 oktober 2011 -. Kunming – Hong Kong – Kunming.
Tio minuter taxi till Kunming tågstation. Tåg 24 timmar genom många tunnlar och vacker natur till Guangzhou med 11 miljoner folk. Kinas fjärde största stad efter Shanghai, Beijing och Tianjin. Fem minuter tunnelbana, tre timmar buss via Shenzhen, Kinas femte största stad med 10 miljoner folk, till en smidig gränsövergång in i Hong Kong. Vi går genom passkontrollen med bagaget och när vi kommer ut på andra sidan visar det sig att vi missuppfattat den kinesiska informationen. Vår buss finns inte och inte våra medresenärer heller. Det finns dock fler bussar och kanske var det planerat att vi skulle byta. Engelsmännen har ju släpat hit vänstertrafiken. En timma buss till Hong Kong city ger totalt 31 timmars resa.

Hong Kong är Kinas åttonde största stad med 7 miljoner folk. Centrum består av halvön Kowloon’s södra spets och norra delen av Hong Kong Island. Däremellan ligger Victoria Harbour. Kowloon är neonljus gata upp och gata ner medan Hong Kong Island är höga och moderna skyskrapor. Det är folktätt men känns ungefär som i andra stora kinesiska städer. Det är svårt att hitta boende då det är högsäsong och vi landar till slut i de indiska kvarteren där rum utan fönster är som billigast men också skitigast. Städa ingår inte i den indiska kulturen. Vi flyttar till ett bättre hostel där man får ett halvt hotellrum för 4 gånger mer pengar än i Kina. Dock så har stället tämligen säker bagageförvaring och vi inleder vår vistelse med några dagars fjällvandring.

Vandringsdag 1. Det börjar illa då jag springer runt halva byn för att hitta toapapper som inte säljs i 10-pack. Ännu mer strul att hitta gas. Det finns inte i sportaffärerna och ingen kan hjälpa oss. När jag nästan gett upp dyker en friluftsbutik upp och vi kan hoppa på båten till ön Lantau där den 70 km långa leden Lantau Trail startar i byn Mui Wo’s hamn. Skyltar varnar för fågelvirus och myggor med dengue. En halvtimma asfalt innan det blir stig. Ständigt uppför och svettigt i fuktig luft. Går i tät skog på en väl uthuggen led och vi ser endast två personer som är ute och löptränar på kvällskvisten. Klockan har blivit mycket och vi hinner inte så långt innan det blir mörkt och vi slår upp tältet mitt på leden. Vyn är mysig med delar av Hong Kong Island upplyst på andra sidan vattnet 20 km bort. Det är en hel del mygg så vi gömmer oss snabbt i tältet. Distans 4 km. Tid 2 tim.

Dag 2. Trevlig morgon med fina vyer över Hong Kong skärgård. Det är moln men skön temperatur. Leden fortsätter uppför och det börjar blåsa kallt när vi passerar trädgränsen. Landskapet är kullar med högt gräs. Vi når 750 meters höjd bredvid toppen Sunset Peak när leden vänder ner och korsar en väg. Klättring 600 höjdmeter i samma natur och slutligen längs en blåsig kam upp till toppen Lantau Peak 934 meter över havet. Det är inte Hong Kong’s högsta berg, det finns en topp som är 23 meter högre. Vädret blir bättre och vyerna är kanon. Vi ser skärgården med en hel del öar och tät båttrafik till och från Macao samt Hong Kong’s flygplats på andra sidan ön. Vi ser också enorma getingar storlek prinskorv samt att vi träffar på några löpare som tränar backe.

Brant nerför på stentrappor och det blir rejält varmt. En liten geting flyger in i min hand och passar samtidigt på att sticka mig. Leden planar ut och vi kommer fram till turistområdet Ngong Ping med kabinbana, ett stort kloster och en enorm buddha-staty i brons. Äter svindyr lunch på Subway. Lång sträcka nerför på asfalt bland dånande turistbussar. In i skogen igen och ny klättring till de gröna kullarna. Mycket vacker skymning med bergen överlappande varandra i svagt soldis. Ser flera tusenfotingar storlek falukorv.

Det blir mörkt och det finns bra platser för tältet men vi har inget vatten. Olya hittar en genväg men jag har fobi mot sådana så vi fortsätter i mörker längs leden. Jag blir utsedd att gå först då vi är lite oroliga för ormar samt att man kliver in i klibbiga spindelnät ibland. Når till slut en fin camping som vi blir själva på. En råtta eller groda skrämmer häcken av mig när jag hämtar vatten i den inte så närliggande bäcken. Distans 20 km. Tid 12 tim.

Dag 3. Riktigt tät skog och brant ner till byn Tai O. Vi ser bakdelen av en orange orm som flyr när vi kommer. Jag springer in i Tai O och köper mat och mängder med vatten. En mysig fiskeby men med mycket turister. Leden fortsätter längs havet på betongunderlag och det är ordentligt skräpigt. Antar att höstens stormar är orsaken. Vi har nu korsat ön till den västra sidan. Kommer in på en sträcka där leden inte är underhållen. Tät djungel och jag har flera gånger svårt att ta mig fram med ryggsäcken som är för hög då den är proppfull med vatten. Det är mygg, spindelnät och stora getingbon i träden som jag är nära att riva ner flera gånger. Vi är också oroliga för ormarna så vi försöker passera så snabbt som möjligt vilket gör oss dyngsura av svett.

Väl genom djungeln dyker några härliga sandstränder upp och vi gör halt på den andra för att bada. Plaskar och leker i vågorna länge i det kanske 25-grader varma havet. Några andra turister tittar förbi men ingen badar. Vädret är nu klarblå himmel och varmt. Leden klättrar upp en bit och det blir bra vyer över öns södra spets och några fina sandstränder. Går några kilometer betong längs en bred vattenlevada. Passerar mellan en stor vattenreservoar och ett av öns sex fängelser. Ny tät skog och mörk vandring på stenigt underlag. En stor tjur blockerar stigen men kliver åt sidan när vi försöker passera. Väl förbi börjar han springa efter oss och jag tror att han ska anfalla så jag börjar skrika och vifta med stavarna. Han stannar. Jag får dåligt samvete då tjuren antagligen gått vilse och blev glad över att någon skulle visa honom hem. Själva på ny camping precis bredvid havet. Distans 24 km. Tid 10 tim.

Dag 4. Vi badar i havet och äter frukost på stranden. En kilometer skogsvandring med vy över Lantau Peak. Når en väg där Olya väljer att hoppa på en buss då hon är enormt trött i benen. Jag fortsätter själv. Leden går länge längs öns vattenlevador med begränsade vyer. Ner genom otäck skog med spindelnät över stigen och spindlar i storlek hand. Passerar en liten by längs en lång och vacker sandstrand. Upp i skogen igen till 275 meter över havet då värmen försöker knäcka mig. Lite sämre vyer än tidigare och nästan inga alls när jag letar mig ner till hamnen i Moi Wo och ledens mål inne på McDonald’s där Olya väntar. Distans 22 km. Tid 6 tim.

Hong Kong håller inte alls samma feta klass på sevärdheter som Beijing. Det som utmärker sig är hamnpromenaden i Kowloon med vy över Victoria Harbour och över till Hong Kong Island med mängder av höga och vackra skyskrapor. Speciellt på kvällen när många av dem badar i färger. Varje kväll kör de en trevlig ljusshow med strålkastare och laser uppe på hustaken. De har även byggt ett avsnitt som heter ”Avenue of the Stars” där det finns lite smått och gott från Hong Kong’s filmvärld. De enda jag känner igen är Bruce Lee och Jackie Chan. Lika trevliga är vyerna från det 552 meter höga berget Victoria Peak på Hong Kong Island. Man ser sundet och båda delarna av centrum vilket också gör sig bäst på kvällen med all belysning samt att man inte ser smogen lika tydligt.

I övrigt är det lite blekt. Vi besöker Aberdeen på södra sidan av Hong Kong Island. En trevlig fiskeby. Vi badar på den vackra och populära stranden Repulse Bay men det var bättre på Lantau där det inte var fullt av icke badande turister. Ser att stranden är utrustad med hajnät vilket får mig att undra över varför det inte fanns på Lantau. Vi besöker några marknader som inte är bra. Disneyland läser vi oss till är direkt dåligt, samt att det inte verkar finnas några vattenrutschbanor på Ocean Park, så dessa turistmål skippar vi. Men det är trevligt att fara omkring i city med spårvagn, ta femminutersbåten över sundet, fika på Starbucks, beundra utsikten från en skyskrapa samt gå runt och kika i enorma shoppingkomplex. Skärgårdens öar är en härlig kontrast men vi har inte tid för fler än besöket på Lantau.

Shoppingen blir en besvikelse. Kinakarta finns inte. Nya pocketböcker kostar 100 kronor plus men vi löser det genom att orientera fram några second hand och hittar det vi letar efter. Jag behöver nya skor men Salomon finns inte i de normala butikerna. Tjejerna i den största sportaffären känner inte ens till märket. Genom internet hittar vi till slut en sportbutik som ligger gömd i ett bostadshus där vi är ensamma kunder. Bra priser dock. Jag behöver nya Teva-sandaler men orkar inte göra samma resa med dem. I skoväg finns mest Nike och Adidas.

Priserna på bra kamerautrustning ligger 24 procent lägre än i Sverige och jag är väldigt sugen men avstår. Här har guideboken gjort ett briljant jobb och rekommenderar en riktigt bra butik. Datorshoppingen är svårare och utförs i varuhus med 50 minibutiker proppfulla av utrustning, oftast utan prislappar. Olya letar mp3-spelare och det är inte lätt. Antingen har de iPod eller inga mp3 alls. Vilket i och för sig är bra då man alltid blir överfallen av en försäljare när man kommer in i en butik men frågar man efter mp3 och inte Apple sa kan man sedan kika runt lite för sig själv.

Det finns många och bra restauranger i Hong Kong. Speciellt i området Soho på Hong Kong Island. Men rätterna börjar från 150 kronor så det blev mest snabbmat från Seven Eleven samt en amerikansk hamburgerrestaurang. Nya Mega McPepper är helt fantastisk och med pommes som serveras med kryddor och skakpåse. Avrundas med en dubbel sundae jordgubb med nötströssel och hela paketet landar på 40 kronor. Annars låg det väl närmast till hands att testa Bubba Gump Shrimp Co uppe vid Victoria Peak. Men Olya tycker att mat börjar smaka illa när det kostar mer än 10 kronor så det blev aldrig aktuellt att pröva några räkor för 250 kronor.

Det märks att britterna har varit här. Varningsskyltar överallt. Man uppmanas ständigt att hålla i räcket när man åker rulltrappa. Akta gapet mellan perrong och tåg. Lägga i bromsen på barnvagnen när man ställer den ifrån sig i tunnelbanan. Varningsskyltar på golv om blött och halt. Förstapriset går till informationen på Olya’s nya mp3. Om man hänger den i ett snöre runt halsen och rör sig bland folk så kan spelaren flyga iväg och skada nån stackare. Normalt varnar inte kineserna för något även om det är direkt livsfarligt.

Jag ansöker och får nytt visum till Kina. Olya får inte ens ansöka. Vi frågar varför. Tjejen svarar att hon inte vet och att de bara följer reglerna sen stänger hon luckan och går. Olya tar då flyget till Hanoi i Vietnam och ska pröva där istället. Jag avslutar med att springa runt halva stan igen för att hitta toapapper som inte är 10-pack men det går inte. Snål är jag också. Vill inte slänga bort någon rulle utan riskerar att kineserna i tullen kanske misstänker mig resa med kass kista.

Buss, gränsövergång, tre timmar buss till Guangzhou och jag blir genast påmind om hur skönt det är att resa med cykel då chauffören verkar ha spasmer i benet och träffar gas och broms om vartannat. Blir kompis med en trevlig amerikan som också ska till Kunming. Tunnelbana, kinesisk trängsel till tåget, rökigt tåg i 25 timmar till Kunming. Det är rökförbud men det fungerar ungefär lika bra i Kina som att säga till en svensk 18-åring att det är förbjudet att tanka upphovsrättsskyddat material. Sover med ryggsäckarna i sängen vilket är lite trångt. Promenad 45 minuter till vandrarhemmet i Kunming. Totalt 32 timmars resa. Nu ska jag vänta in Olya och sedan laddar vi för cykling rakt österut till Guilin vilket borde ta cirka 3 veckor.

//Magnus Hedström